Kvinnofängelse är mer utopi att eftersträva än straff

2015-09-26

Jag har lika svårt att se att fängelsestraff för kvinnor kan avskräcka någon som hur så mycket kristet för manligt epitet till vad de tillber men ändå ofta är skeptiska till homosexualitet. Själv kan jag se många värden med ett fängelsestraff av den här sorten:


1. Lätt att träffa massor av kvinnor. Och mängden av alternativ är ju mer begränsad (självklart inte nödvändigt för mig men man värderar med ålder och större visdom enkelhet i livet: En större förståelse hur ansträngning som kostnad i romantik korrekt ska räknas av från värde.


2. Ingen egentliga tvingande krav på att ta stort ansvar att skapa storhet kreativitet, över-arbeta intäkt, svara för andra personers behov m.m. Samtidigt som jag begripit saker kan en viss extra-inkomst ges från tydliga uppgifter att göra men med ganska begränsade utmaningar. Vad jag tror tillsammans med medveten närvaro i själva uppgiften tillsammans med ett meditativt tillstånd övrigt kan vara vilsamt med en och annan paus för att socialisera medfångarna.


3. Och är fängelsestraffet långt kan ju ta och slappna av andra krav man annars sett värde i: Kort- och långsiktiga problem med att dra ner sin kognitiva prestationsförmåga är ju ingenting man behöver stressa upp sig över. Och är man i fängelse behöver man kanske inte överdrivet oroa sig för hur problematiskt tvångsmässiga beteenden kan bli i worst-case. Så man kan reflektera när man kanske börjar bli uttryckad att äntligen i livet se över värdena med att lägga sig till med ett ohämmat drogmissbruk av vad som nu finns att tillgå insmugglat.


4. Förvisso tycker jag mig förstått från teveserier från fängelser att homosexualitet ska vara vanligt. Men jag kan uppleva att jag såväl är en heterosexuell man som en lesbisk kvinna i en manlig kropp. Vilket bör tycker jag ge vissa möjlighet till valfrihet i var man avtjänar sitt straff (det gender-politiskt korrekta är ju så prioriteat i Sverige så klarar man av att konkretisera sin särskilda natur tror jag knappast att något förtryck via felaktig gender-sortering av min särskilda form av sexualitet är vad man riskerar).


5. Och så det för många timmar garanterat lungn utan den större / mindre världens inkräcktande oljud i alla dess former av information.


6. I allt relaterat flock-dynamik utanför själva verksamheten fängelse blir ju världen väldigt enkel (om vi ej antar några andra lesbiska kvinnor i en manlig kropp). Med bara en man har vi en entydig person uppenbar för alla kvinnliga medfångar att vara lyhörd på. Lite som att ha en mellan 10 till 50 hemmafruar.


Jag vill inte säga att jag tycker att alternativet kvinno-fängelse en 8 - 20 år är den självklara vinnaren över alla alternativ. Det är ju så lätt att missa nersidor i domäner man inte har en direkt egen upplevelse av: Review är ju ofta inte gjort med någon egentlig kompetens eller betalada.


Ändå känns det verkligt som att kvinnofängelse är ett alternativ med många spännande möjligheter som jag någon gång i livet gärna skulle vilja utforska.

Inverkan ansträngning på upplevt värde resp. Effekt av upplevd reduktion egen-värde på motivation politisk förändring (revolution)

Jag tror säkert man har rätt i slutsatsen här men att reflektera mer abstrakta egenskaper med utgångspunkt applikationer ekonomi och politik (kanske bredare sociala förändringar och utveckling vetande) väcker en del frågor som kanske ändå för oss tillbaka till reward discounting via orbito-frontala cortex inlärning:


"The behavioral dissociation between effort and delay discounting described here is consistent with the notion that these two decision costs may be supported by different neural networks. Although effort and delays are commonly referred to as decision costs, one attractive proposal is that while effort is a decision cost that is ascribed to a particular action, delay is one of the parameters (like risk, uncertainty) that can be ascribed to—and discount—the value of an outcome ([43], but see [44,45] for how delays can relate to actions). Consistent with this idea, we are not aware of any evidence to suggest that delay- and effort-discounting behaviors correlate, and indeed there is no evidence for a relationship between the individual discount tendencies for effort and delay costs in our data."

Klein-Flügge MC, Kennerley SW, Saraiva AC, Penny WD, Bestmann S (2015) Behavioral Modeling of Human Choices Reveals Dissociable Effects of Physical Effort and Temporal Delay on Reward Devaluation. PLoS Comput Biol 11(3): e1004116. doi:10.1371/journal.pcbi.1004116


Tillämpning kort föreslagna var:


"The behavioral model proposed for effort discounting here may provide a powerful diagnostic tool for quantifying motivational disturbances evident in clinical disorders (i.e., apathy, depression, fatigue, abulia), and may thus be critical in understanding the basis of several common psychiatric and neurological conditions [9,88]. The motivational disturbances experienced in some of these conditions can profoundly affect one’s personal and professional life, and cause limitations in terms of life function, interaction with the environment, and responsiveness to treatment [26,89,90]."

Men tänker vi uppgifter att göra krävande en ansträngning behöver ju ansträngning ej vara så konkret í det fysiska. Det kan - och här fortfarande mycket konkret - exempelvis handla om att göra något upplevt ganska tråkigt en längre tid (lära sig något inför en tentamen med föga om några andra aktiviteter under några dagar). Eller vad som tar en social ansträngning i att behöva möta persone man kanske ogillar rent av kraftigt.


Det finns tror jag säkert väldigt många typer av ansträngning ganska abstrakta i sin natur och frågan är hur vi devalverar värdet av resultatet (om alls för alla) utifrån dessa kostnader? Kanske värderas abstrakta kostnader närmare hur själva belöningen värderas?


Jag tror just i studien här sett som threshold bl.a. för när en fysisk ansträngning alls blir en kostnad som reducerar värdet av resultatet att detta är en generell egenskap för alla beslutade som är drivna av att öppna ett värde eller undvika en kostnad. Kanske kan vi tänka oss kategorisering mellan värden vilka kan förändras som tolkade kontinuerligt resp. besluts-threshold där en förändring av värde i positiv eller negativ riktning kan föranleda agerande / beslut resp. när vi agerar efter beslut att en kontinuerlig upplevelse av värde-förändring är nödvändig för att möjliggöra inlärning resp. möjlig under processen av faktorer påverkande sådant som taktik påverkande hur saker görs. Närmare följande:



medan jag tror när distansen till det konkreta ökar typiskt avseende hanterande av potentiella risker utifrån modeller sannolikhet utfall och modeller för kostnad riskerna kan medföra att vad som är threshold för åtgärder eller ens att själva processen av betraktanda riskerna kan drivas av faktorer och värderingar som inte alls behöver ha något rationellt att göra med dom faktiska riskerna. Beakta exemplet när en viss typ av risk blir omtalad via någon media-kanal och det därmed känns motiverat för någon med övergripande ansvar att tycka till om att det är ett område något kanske bör göras kring. Här är nu threshold knappt ens bundet i någon omedelbar mening till faktorer drivna från den egna organisationer och än mindre individens erfarenhet och kunskap.


Området bredare att ta resultat till dessa från typiskt väldigt konkreta mätningar oavsett nu människa eller apor som kan få fruktdrycker som belöning till områden intresserade mig mer i vad intresse att göra praktiskt i kod är tämligen icke-trivialt. Man behöver se något man kan mäta och ta in i formlerna under antagande att åtminstone form på själva fenomenet reduktion av värdering håller fortsatt och se någon metod för att få till övriga parametrarna i uppföljningen av hur verkligheten blev så att det hela svänger in mot något funktionellt. Detta är trots jämförbart mycket enklare modeller matematiskt här svårare än för mycket annat som forskning hjärnan gjort känt hos individen med komplexare modeller att ta till något konkret användbart i bedömning population ekonomi eller politik.


Vi kan också tydligt se hur så många fler faktorer i händelser som ofta upplevs svårare att förespå tid för inträffande för (när saker går jämförbart över en "threshold" för en population personer: Ex. plötslig försäljning värdepapper ej drivet av uteslutande maskin-beslut eller ett stycken förfalskat tweet). Betraktar vi politisk förändring kan effekt av sådant som:


1. Värdering av sig själv kontra andra entiteters påverkan av detta. Ex. att man upplever sig reducerad av handlande eller information inducerande ilska motiverande till att ta steget till att göra något praktiskt för förändring.


Här har vi nu också vad som kan ses som relaterat en hypotetisk devalvering av egen-värdet som människa. Antingen accepterar du när situationen upplevs ha inträffat (utan konkret upplevelse av detta är det troligen ej aktuellt oavsett som faktor motivation motreaktion eller reduktion) detta och tar att värdet du fäster hos dig själv relativt individen, eller samhällsdelen som reducerande dig eller så ifrågasätter du deras roll och funktion i samhället relativt dig själv d.v.s. att de ej korrekt har roll eller värde i flocken där de kan göra sådana uttalanden korrekt:



Jag har tyckt mig kunnat konstatera att detta är en faktor (tillsammans med andra) spelande in i utlösande i flera förändring samhälle som gick snabbt lite våldsamt (och även om jag inte har lust att ge exempel nu därför att det bättre bör göras med en längre diskussion om exakt vad jag tyckte mig kunna få en skattning av detta ifrån gör jag det tänkbart någon gång framöver: En del i och runt detta finns dock i Emotionell intensitet).


När samma fenom etablerats kontinuerligt är dock det utlösande redan för att se att ifrågasättandet och reduktion är verklighet en kritisk faktor om det alls ska leda till något. Det enkla som jämförelsen från ett annat perspektiv tydliggörande att det normala från en grupp du lärt dig associera till reducerade i aktuella värden som givet utan att ifrågasätta där du lika självklart ser dig själv ej är ett nödvändigt normalt och ej vad andra grupper ser som normalt. Jämför exempelvis med senast:



Och som implicit från exemplet ovan menar jag att när etablerat från en kontinuerlig process upp till en hög upparbetad nivå uttryckande en reduktion av värde krävs ej nödvändigt (även om det hade varit det effektivaste) att entiteten som faktiskt representerar vad som gör reduktionen av värde för individen verklighet uttrycker en förändring av detta som i ögonblicket är så tydlig att denna ev. med upparbetad nivå utlöser motivation motstånd eller alternativt upplevd reduktion av sig själv. Det kan vara funktionellt att någon annan tydliggör det samma (ex. ser ner på dig därför att du accepterar att ha din frihet reducerad). Forskning effekt av negativa stereotyper tycks visa det.


Konkret: Att aktuell slavägare eller någon som upplevs som slavägaren en dag till förklarar för dig verbalt eller fysisk vara värd ingenting jämfört med honom behöver ej utlösa förändring respons hos hans eller hennes slavar. Men att någon som ej upplevs vara som slavägaren gör detta riktat företeelsen som sådan (bäst tänker jag en fri f.d. slav eller någon av samma grupp människor - ex. färgad i USA under slaveriet - som aldrig varit slav och uttrycker samma värden som slavägaren: Fallet att den senare själv äger slavar är ej vad jag beaktar och jag är inte säker på riktigt vad det kan innebära i påverkan).


2. Vi har risk dimensionen. Känns det farligt att göra en förändring för dig eller familj?


3. Finns en kortsiktig kostnad ej omedelbart relaterad vad man ska uppnå? Behöver du ex. vara borta från arbetet för länge? Eller kan dina studier ta skada av att engagera sig över en viss tid? Det kanske är lättare rent praktiskt att besluta sig för att protestera mot något ute på gatan när du ej arbetar eller studerar än annars.


4. Och så värdet vi kan uppnå. Är värdet närmare något väldigt konkret? Sällan i större politiska frågor i vad en grupp rörande sådant som demokrati kan önska uppnå men ibland förekommande ytterst konkret i hur missnöjda medborgare (eller för att vinna ett val) kan hanteras (d.v.s. väldigt vanligt konkretiserade summor pengar man ska få mer av ex. per månad om man gör en viss sak eller i och försig intressant här men vad jag sämre förstår fullt att en kostnad för något reduceras en period).


5. Och så tidsaspekten på såväl risk, kostnad, värde o.s.v.


Mycket likartade "formler" för att räkna ut allt här i hur vi värderar det. Men desto mer komplicerat att hantera indata i resp. fall och ännu mer komplext hur resp. resultat kan värderas samlat. Får vi nu bara ut något från vettigt indata för en faktor kan det åtminstone jämföras med sig själv bakåt i tiden resp. händelser i verkligheten. Men själva sammanförandet av flera faktorer ökar komplexiteten abnormt för varje ny faktor i att få det visa vad som är fungerande som verktyg för att bedöma verkligheten just nu.


Relaterat reward

EU upptäckte diesel-fusk 2011: 14 ggr tillåtna värden

Komplettering: Detta torde vara studien refererad längre ner:

"Still, all tested cars, including the Euro 6 diesel car, exceed their NOx emissions standards on the road by 260 ±130%. This finding suggests that the current type-approval procedure does not adequately capture the on-road NOx emissions of diesel cars."

Från: Will Euro 6 reduce the NOx emissions of new diesel cars? - Insights from on-road tests with Portable Emissions Measurement Systems (PEMS)


Och om inte utan istället ytterligare ett konstaterande av att man känner fusket görande EU-problemet diskuterat ännu tydligare.


Jag är störd över att trots jämfört med hela övriga världen gigantisk budget och delvis åtminstone fungerande i verksamhet i att man detekterar problem så blir det i verkligt problematisk verklighet ofta nog ingenting gjort efter det. Man vet att vi tar skada, kommer förlora hundra tals på hundratals miljarder om några år om problemet förblir okänt (grekiska låne-problemen o.s.v.), spekulativt rörande vad de tagit reda på kanske att vi är på väg att dö ut om vi ej gör en enkel sak en ren trivialitet i tid och kostnad o.s.v. Men varken klarar att informera ens övrig EU-verksamhet om det än mindre andra i Europa och sällan klarar att lösa problemen.


Särskilt tänker jag naturligtvis på bl.a. dom grekiska-lånen och hur de redovisades defekt för att gömmas upptäckt tidigt av EU föregripande den extremt kostsamma katastrofen. Här har vi tänktbart något liknande även om jag inte följt upp uppgiften {eller känner till Joint Research Centre (JRC) skrev jag nästan: Men jag känner väl till dem och har bl.a. tidigare samplat allt publicerat av dem innan 2014.]:


"In 2011, scientists with the European Commission’s Joint Research Centre (JRC) in Ispra, Italy, reported that average on-road emissions of tested diesel vehicles exceed allowed limits by up to 14 times. By contrast, NOx emissions of petrol vehicles stayed within the limits."

Från: The Science behind the Volkswagen Emissions Scandal | Scientificamerican.com


"Joint Research Centre (JRC)
JRC Science Hub
Bringing together scientific knowledge for Europe
But doing nothing because we have a dumb owner

Vad är skillnaden här jämfört med när EPA upptäcker problem (det var ev. inte EPA inser jag även om det var därifrån jag först hörde om Volkswagen's människo-fientliga bedrägeri) hos ett billmärke för två bilar (om jag kommer ihåg rätt: Men kanske var det bara en eller att det var fler)?


Hur kan hela Europa nu bli förvånande? Både bland röstande medborgare vars barn fått ett i beräkning ej inräknat bidrag till mängden kognitivt-störande substanser om än ej bland de verkligt problematiska åtminstone störande energiomsättningen i cellerna - så väl som bland politiker i EU och på landsnivå.


Kanske är skillnaden att det kvarstår för EU att skapa en kultur där kunskap och verklighet tas till fungerande verksamhetssystem som effektivt förbättrar verkligheteten. Att man inte bara lär något själv genom att betrakta verkligheten eller av andra etablerad vetskap utan faktiskt använder det effektivt.


Jag skulle inte förvånas att om man följer upp runt det här man ska ha gjort 2011 att det visar sig att man har projekt pågående som syftar till att göra just det. Men att själva proportionerna i effektivt ligger helt fel. Sådant som kanske hade givit något praktiskt resultat om två till tre år (höftande från diverse andra projekt som börjat i den här typen av studier) och långt senare om alls nått en rimlig förändring om ej innan passerat aktualitet i verkligheten (som fallet här) som själv-förbättrat sig.


Dessutom får detta mig och andra EU-väljare att verka sämre. Vi tycks ej klara att se till att vi får fungerande verksamhet gemensamt utan tycks trots möjligheter till att utöva demokrati i EU bygga upp något som i delar (överdrivet förvisso men ändå) delar likhet med Sovjetunionens planekonomi och den slöhet i att klara att forma sig efter verkligheten den hade.


En nyhet från JRC's hemsida just nu

Bland färska nyheter på JRC's hemsida har vi bl.a. följande:


"In addition, the combination with CERN's mass separating system ISOLDE provides a unique capability of removing undesirable contaminants such as 227Actinium from the product. ISOLDE stands for Isotope Separator On Line Device."

Från: CERN and the JRC to scale up production of alpha-emitters against cancer


Givetvis av naturliga orsaker har jag bias allmänt till att vara skeptisk till nyheter om projekt såväl som projekt-avsluts-information och leverabler på vägen från JRC-projekt. Och egentligen med föga intresse av området partikelfysik efter Tekniskfysik (intresse är väl kanske fel ord men att man gjort eller läst om det) känns det lätt riskabelt att diskutera det här. Men å andra sidan skulle det inte förvåna mig om jag ändå hamnar ungefär på nivå utan särskild förberedels på nivå med samlat för JRC's system för beslut finansiering.


Jag är skeptisk. Jag tror att 227Actinium är vad använder som utgångspunkt för att skapa isotoper enklare att praktiskt använda men att renhetsgraden på produkten praktiskt ej är ett problem vid terapi som produkten ser ut idag. Kanske ett problem som löste sig själv innan det blev dags för att finansiera? Ur alfa-kanonen kommer det just alfa-partiklar och ej enormt större grundämnen som det i kärnan för antal proton 227 gånger större actinium-isotopen så att det påverkar patienten är jag skeptisk till (men heller ej 100% övertygad att det är fel: För nyhet från en aktör jag historiskt ej konstaterat problem hos hade jag kanske litat på uppgiften men här är jag skeptisk och tror det är defekt-information)...


Och jag tror vidare att höja renhetsgraden oavsett kostnaden för det här och kanske andra projekt kommer visa sig inkludera att CERN ska ha mer pengar för någon form av utrustning de sedan visar sig använda även till andra projekt (i och för sig bra) som samlat representerar mer i tid (lite misstänksam att något hos JRC okänt motiv existerar släktande från CERN finns till hela det här projektet som har föga att göra med cancerbehandling).


Problem tillgänglighet låter som hastighetsbestämmande för terapi men det tvivlar jag så starkt på är verklighet. Jag skulle bli så enormt förvånad om den gigantiskt större hastighetsbestämmande faktorn för hur många som kan få terapi ej är kostnaden för utrustningen.


Jag tror det här är ett till projekt som man benäget finansierar därför att det ytligt känns som hard-core science i områden man kanske ej riktigt begriper medan mycket annat som är närmare att realisera konkret mätbara värden för Europa är vad man fortsatt lär missa (först och främst inte minst att klara att komma till att säkerställa gemensamt värde för Europa av gemensamt finansierade projekt snarare än att man i bästa fall tar ut värdet av enskilda aktörer bl.a. och ganska vanligt för forskningsprojekten Tyskland som där ofta märks mer än andra).


Relaterat om forskning finansierad av EU