European Research Council: Miljardsvinn blir skryt i budget-PR konkurrensen

2012-07-13
Vad vi vill läsa i nyhetsbrev från organisationer, forskningsintitutet och liknande ej kommersiellt drivna är status och start för kritiska projekt, konkreta värden levererade seriöst diskuterade och sammanfattade, ärlig information om utmaningar och problem för att ge möjligheter till lösningar och resurser, värden m.m. tillgängligt effektivt listat.

I senaste nyhetsbrevet från ERC har vi en typisk produktion från hela "EU-branschen" inom forskning, teknik o.s.v. Möjligen är den lite "billigare" än kanske vanligt alternativt mindre grafik-glad personal.

erc.europa.eu/sites/default/files/publication/files/newsletter_june_2012.pdf

Notera kulturspråket jag gav ett tidigare exempel på där man helt utan balans med verkligheten inkluderande resten av världen beskriver mer eller mindre allt om sig själv ofiltrerat med exceptionellt förstärkande superlativ. Hade man nu inte följt faktiska resultat specifikt och allmänt och/eller faller för att sätta trovärdighet till reklamen hade man så klart blivit väldigt förvånad hur så många medlemsländer mer och mer känner att hela området forskning presterar mindre och mindre i mätbara värden medan kostnaderna skenar.

Jag tror inte någon lösning på det finns i "den kvalitetsstämpel" ERC anser sig nått gång på gång förklarat genom att medlemsländerna använder deras kvalitetsfiltersystem:

"Already after the ERC’s first grant competitions in 2008, some national initiatives were launched to capitalise on the ERC’s high quality selection process and nurture top researchers at home. Others soon followed suit; in the last five years over a dozen countries have invested in this talent."

Grundproblemet som gör att man ska hålla sig borta från det där och mycket annat är att de definierar framgång utefter sitt eget mål eller standard. Ingen koppling till faktisk påverkan på värde från innovation som när den uteblir eller läget försämras någonsin anses ha samband med det och därför aldrig föranleder riktad förändring. Försämrade resultat förklaras istället alltid med att man borde göra vad man gjort ett ofta brutalt över-skrivet litet verksamhetssystem vanligen ungefär i nivå med vad vanliga större företag ofta utvecklar i mindre grupper troligen regelmässigt bättre fungerande genom ekonomisk-återkoppling från omvärlden den hårda vägen. Det hela tror man omvärlden följer i därefter ständigt återkommande reklam-rapporter, nyhetsbrev m.m. i hög-budget visualisering och regelmässigt med dessa onaturliga superlativ om allt. Eleganta i verksamhetsberättelsen: Informera medborgarna, företag m.m.

I verkligheten är de helt utformade för den egna verksamheten paketerade för att se bra ut i ytlig kontroll av andra aktörer som kommer deras budget.

Tråkigt nog är verksamheterna sällan gratis. Många entiteter utanför EU-organisationerna respektive övergripande intressenter tycks ofta tro det när de upplever sig konkurrera. Pengar som går ut här i oftast forskningsprojekt som underpresterar mot de som ej vidrör vid EU-organen tas från andra möjligheter. D.v.s. slösar Sverige X miljarder forskning via EU är det X miljarder mindre till forskning som mer troligt kan leda till något användbart oräknat alla kostnaderna för EU-byråkratins reklammän och rubrikskrivare (länge trodde jag att ett av dessa otaliga nyhetsbrev var något skolprojekt EU hade kring forskning - det var precis när jag börjat se över dem kring forskning för att extrahera ut och projisera ner ontologi-relationera efter att jag var klar med de större bibliotekssystemen och jag hade inte läst just något av deras rapport spam tidigare - kanske 2010 eller 2011. Det var så naivt förutom det här överdrivna språket. Samtidigt inte något av för visuell indikerad budget förväntad erfarenhet i PR och reklam-språk man hade förväntat från företag som har råd med det. Så jag tänkte att de gjorde något med gymnasieskolor någonstans. Det är EU:s forskning i ett nötskal.).

Nu när de börjat engagera sig i open access ska det bli spännande och kanske lite komiskt att de kommande tre åren se hur allt kring det - nu dynamiskt - kommer stanna av och gå in i frysningen. Nu kommer EU och dynamiken dör därför att de definierar vad det är i ständigt stillastående där de inte klarar konkretiseringen oavsett hur många leverablerna de anser sig ha gjort klart.

Vi ska alla hoppas att det inte skadar forskning och att man bättre än allmänt försöker hålla dessa pan-europeiska arbetsmarknadsprojekt på rimliga kostnader motsvarande genomsnittlig lånekostnad per timme i Europa alternativt ser till att införa resultat mätning i kronor / euro att väga mot miljarderna som idag rinner iväg på ingenting.