Riktad information - Förstärkt intensitet via meningsfull närhet i informationen (reward discounting / prediction)

2014-04-22

När integration och behov ny version av delar nyhetsnalays rörande prediktion och återspegling inverkan symbol- / koncept-näten upplevde jag denna artikel vara mycket bra. God sammanfattning av området reward discounting såväl som att peka på områden där gängse funktion presterar sämre:



Här tänkte jag diskutera ett antal egenskaper eller konstruktioner som ibland förstärker effekt av text utifrån konceptet av reward discounting (inkl. antaganden rörande att några näraliggande fenomen uppvisar i ytformen och funktioner ungefär jämförbar form). Läsaren ska dock vara försiktigare än annars att se diskussion korrekt uppdaterad området eller att slutsatser jämförbart med annars ligger logiskt riktigt resonerat. I övrigt när jag diskuterat i riktad information har jag antingen lagt saker tämligen abstrakt med stort avstånd direkt funktion eller för mig refresh:at delar (relaterat ny arkitektur analyssystem i tidig skiss) jag hade få problem med innan resp. haft med länge. Reward discounting är lätt att uppleva enkelt när man betraktar en grupp av artiklar med viss "funktions-preferens" (d.v.s. menade vanligen antingen exponentiell- eller hyperbolisk-funktion discounting). Emellertid blir det snabbt oerhört komplext när man försöker ta ut det till praktisk-analys och ofta betraktat över ett år har jag inte tillräcklig kognitiv-prestanda för att inte röra bort mig men särskilt på våren om jag samtidigt trycker upp kognition via tetris m.m. och försöker diskutera det punktformigt kan jag komma närmare praktiskt värde. Och här diskuterar jag delvis för mig själv införstådd med att det kan bli ett antal logiska fel jag inte säkert någonsin korrigerar.


Vidare väljer jag att dela upp det i kanske fler delar lämnande de mer utmanande delarna när vi försöker uttrycka vad vi mer abstrakt beskriver här konkretiserat.


1. Nyhetshändelse vs Uppslagsboken

Betrakta diskussion separation tidsperspektiv nyhetshändelse och uppslagsbok i:



Vidare färskt är kort notering om risk att slita ut ett varumärke lättare under och för en nyhetshändelse i:



Fenomen vi här vill utgå från är att effekt påverkan av en symbol eller grupp av symboler utan en nyhetshändelse minskar relativt intensitet (och vi ser intensitet inkluderande flera dimensioner det gäller för). För att uppnå samma effekt senare under nyhetshändelsen fodras ökning för något av eller en kombination av:


  • Fler nyhetspublicister uttrycker det mot implicit (för mig är det inkluderat i publicist automatiskt antingen oviktat eller med varierade vikter beroende på version) eller alt. att fler läser av andra orsaker som att påskhelgen är slut.
  • Att i uppslagsboks tiden konvergerat inarbetat starkare symboler väljs men som bär när vi försöker konkretisera innebörden motsvarande definition i ordlista utelämnande dimensioner så som motsvarande känsla eller indikerad belöning och risk.
  • Att symbolen eller symbol-gruppen kommunicerar i större "mängd" per tidsenhet (för att slippa använda intensitet igen).

Och vi kan förenklat se allt komma "ner till" den totala mängden aktivitet hos befolkningen vi betraktar (d.v.s. samplar vi engelska är befolkningen alla som läser nyheter på engelska samt spridande från dem effekt av vad de säger eller gör som konsekvens).


Effekt av en symbol när övrigt antas konstant är långsamt förändrad i "uppslags-" och "nyhets-tid" (det senare avseende tidsperspektiv för skribenter tidning d.v.s. några år bakåt) och praktiskt kommer förändring utanför "normal" långsam förändring över tiden även återspegla större vetskap om det "riktiga" värdet (många symboler saknas praktiskt tillräckligt data för att få en god indikation om från start - åtminstone om nu saknar arkiv över alla nyheter från säg 1890 - 1940 och/eller datakraft för att göra något med det).


Varje nyhetshändelse påverkar givetvis effekt i uppslagstid. Men påverkan är där mycket mindre än påverkan på samma symbol under samma nyhetshändelse (alt. tänkbart samma tidsperspektiv: när jag följt upp effekt har jag tagit ut per nyhetshändelse men rent funktionellt under har jag inte tidigare separat det med tidsperspektiv och är starkt övertygad om att detta är det ända vettiga). Exempelvis:


  • Kommer atrocity vid tidpunkt t1 i land Kingdom of Hans därför att härskaren tröttnat på allt gnäll får det helt säkert stor uppmärksamhet resulterande i massa FN- och tidnings-gnäll från folk utanför landet.
  • Det blir kraftfull nyhetshändelse. Kanske beslagstas rent av några "decoy" bankkonton "lagom" undangömda i banker i United Kingdom.
  • Kommer fortsatt atrocities i Kingdom of Hans såväl för samma tidsperiod med ungefär konstant tidsintervall of ej normalt för en läsare möjligt att bedöma särskilt förändrad magnitud (bilder och ordval har betydelse men självklart konkretiserade antal även om det ligger i allt detta jämförbart från vårt resonemang här att sambandet ej är linjärt) reagerar läsaren mindre på händelserna.
  • Regelbaserade samarbetssystem (motsvarande politiska lösningar enskilda länder eller hårda regler FN) kan avvika från detta vilket indirekt när vi predikterar framåt kan påverka intensitet nyhetshändelse (ex. fortsattning där FN börjar flyga in i kungariket för att hindra mig att reducera bort mer strunt som stör mig.

Reducerad effekt nyhetshändelse tenderar att vara exponentiell. Jag tror (jag minns det så och rimligen bör det) det går att passa in med flera andra alternativ inkl. utvecklingar / varianter av hyperboliska funktioner (jag gillar att försöka hålla nere antalet grundfunktioner i koden och både andra såväl som naturliga logaritmen - och resp. exponent - är jag van att använda).


Åtminstone inverkande är intensitet för uttrycken (total effekt skattad från uppslagsboks-tid per tidsenhet), föregående det samma nyhetshändelse och implicit inverkan av besläktade symboler under jämförbar tidsperiod som kan härröra från annat pågående.


2. "Komplexitet" och effekt för diskret tidpunkt av ett stycke text

Vi betraktar:


"Kahneman and Knetsch (1992) were amongst the first to demonstrate subadditive pricing. They found that if a public good is decomposed into parts, then the willingness-to-pay for each part is frequently identical to the willingness-to-pay for the whole. One implication of this ‘embedding effect’ is that the total willingness-to-pay for a good depends greatly on whether its parts are priced separately or as a bundle – the more parts there are, the greater the total price. This effect has been replicated dozens of times for non-market goods (like pollution abatement) and has recently been demonstrated even for market goods like meals and peanut butter (Bateman, Munro, Rhodes, Starmer & Sugden, 1997; Frederick & Fischhoff, 1997; 1998). In a variant on this finding, Weber, Eisenführ, and von Winterfeldt (1988) showed that the impact of an attribute on subjective value is increased when it is divided into parts, such as dividing ‘job security’ into the separate attributes ‘low risk of bankruptcy’ and ‘cannot be fired.’"


Från: Is time-discounting hyperbolic or subadditive? | University of Oregon.


Vi kan abstrakta välja att tänka oss att vi kan förklara fenomenet med att:


  • Fler argument i mening av att mer information kommer behandlas och får påverka när vi betraktar delarna var för sig.
  • Jämförbart för ett stycke text (motsvarande en nyhet och tydligast för titel, bild, ingress m.m. direkt märkbart föregripande djupare läsande) är effekt större om vi fler nyhetskomponent uttryckande samma sak.
  • Upplevs det som upprepas vara ungefär det samma får vi emellertid inte den ökade effekten. Tvingar vi oss att "databehandla" (läsa o.s.v.) ändå tråkas vi ut.

Vi kan öka förstärkning genom att uttrycka mer för samma mängd som tas in för aktuell diskret tidpunkt. Rubrik och bild ger ofta tillsammans mycket nära i tid påverkan när vi börjar läsa eller väljer att börja läsa. Ökar komplexiteten för mycket är sannolikheten lägre för att vi tar in det med samma motivation (ex. drivkraft från risk, upplevt spridningsvärde av nyhet jfr skvaller eller "larma-fenoment" både påtagliga när egen kunskap eller erfarenhet av något är låg eller ekonomiskt värde av att läsa finns).


Jämfört tittar vi på ett filmklipp av en händelse med "fullt" bildrutor per sekund vi kan processa med märkbar förändring vet vi mer och får högre intensitet: vår vetskap och tilltro ökar. Men under förutsättning att vad som sker, mängd relevanta komponenter o.s.v. Betraktar vi ett naturligt övertydligt skeende så som en instruktionsvideo är ökad vetskap och vår tilltro till den enkel att förstå skillnaden för: Görs saker tydligt och inkluderar alla nödvändiga steg är tilltro hög men om överdrivet tråkigt (ex. pågående utdraget) eller att saker sker snabbare än vi hinner förstå ges inte effekten. Saknas uppenbart ett steg motsvarande att bildrutor för en händelse klippts bort minskar också tilltro.


Vi kan tydliggöra med tre exempel:


1. Ungefär normal takt för spännande, kul eller upplevt värdefull information i domän moving visuals. Filmklipp från The Boondocks:




2. Normal mängd "bildrutor" per tidsenhet tidigt under den film-tekniska historien. Pansarkryssaren Potemkin:




3. Stillbilder av en händelse med låg komplexitet och få komponenterna. Bilderna är från en av och till förekommanda vana av mig att fotografera "undangömda" trädgårdar och objekt uthuskonst i Uppsala när jag kommer ihåg och väljer att vandra dessa vägar (Uppsalas centrala delar är fylld av grömområden - liksom "tak-världar" de flesta inte alls känner till eller tror för en är unika). Här från en av de mindre eleganta exemplen men som istället har en trevligt "blå-arkitektur" på ett undangömt mini café. Platsen fotograferar är jag ganska säker på är enligt Google Maps nedan (jag förvirrar mig dock regelbundet när det ska översättas mellan perspektiv markplan och Eye in the Skyd):




Händelsen i bilden är en person som råkade komma förbi när jag betraktade arkitekturen från ett av perspektiven. Jag upplever inte att man ser några detaljer utseende så jag tycker inte att någons privatliv kränks.





I första exemplet framgår händelserna väl men detaljer enskilda komponenter är vad vi kan uppleva svårt att dra oss till minnes. Andra extremen i sista exemplet ger sämre förståelse händelserna och ju "sämre" samplat desto mer obegripligt kan enskilda punkter vara. Särskilt när det framgår att tid eller plats förändras mer mellan två punkter är tilltron till informationen lägre. Däremot är bara genom "default" prioritet betraktande en bild vad som gör att vi istället kan lägga märke till detaljer (ex. här att dörren är motsvarande bakdörr till restaurang och ej en normal ingång till en restaurang). Hade händelsen varit filmad och konkurrerande skeenden för saknade bildrutor varit fallet (säg för att göra övertydligt: ett föremål som exploderar eller en balkong som trillar ner) missar vi sådana detaljer väldigt lätt.