Organisation skapar intelligens och är internets största utmaning

2010-10-06

I detta inlägg ska vi försöka uttrycka hur några viktiga grundläggande principer i den modell jag arbetar på översätter från organisation av mänsklig intelligens till internet:

  • Indikera vad som gör människans intelligens unikt utifrån ett tror jag färskt perspektiv som också är beräknings- och modelleringsbart.
  • Ge en förklaring till begreppet "kulturellt avstånd" använd i andra inlägg där vi utgår från människans hjärna och rekursivt pekar på att samma relation uttrycks utåt.
  • Indikera vad jag menar är internets största utmaning där situationen alltid är en strid på linjen.
  • Peka på varför organisation av internet är nödvändigt och ge en indikation om de analytiskt lösningar för att intelligent själva skapa beräkningsbara relationer över stora avstånd från annan information skapad av lokaliserade populationer vi måste ha inom några år för att internet inte ska gå till kaos.
  • Diskutera varför Google, Facebook och Twitter uttrycker organisation men är realiserade från olika perspektiv vilket också förklarar varför de alla är så oerhört populära.

Innehåll

  1. Vad som gör människans intelligens unik
  2. Kulturella avstånd och rekursivt från arbetsminne till populationer
  3. Japan och USA hamnade i krig för att sedan göra varandra rika
  4. DHS uttrycker organisationer av amerikanska underrättelse- och säkerhetstjänster
  5. Internets stora utmaning
  6. Framtiden: Utnyttja uttryckt intelligens för att artificiellt resonera om långa uttryck
  7. Att visualisera uttryck av organisation från information
  8. Hur Google uttrycker organisation
  9. Facebook uttrycker också organisation
  10. Lokalisering är vådligt: Anpassad sökning
  11. Twitter är Twitter och varken Google eller Facebook

1. Vad som gör människans intelligens unik

Låt oss börja med att betrakta paradoxen med prefrontala cortex:

  • Dess utveckling i kapacitet är en linjärt större skillnad mot hos djuren.
  • Denna del uttrycker arbetsminne men där denna funktion inte förklarar intelligens (mer än linjärt större).

Rörande arbetsminne motsvarar det i termer för intelligens flytande intelligens d.v.s. vår analytiska förmåga mycket användbar för matematik. Många av historiens mest briljanta personer har haft excellent arbetsminne.

Problematiken är dock att många andra bland historiens mest briljanta personer har haft stört arbetsminne. Stört arbetsminne tycks heller inte på något sätt ge dig en intelligens som mer liknar djur utan tvärtom kommer de flesta som möter dig inte märka någon skillnad alls.


Bilden bygger på data från Life Science Database Archive
Frontalloberna där prefrontal cortex och där delar av funktionerna för arbetsminne troligt ingår. Denna del uttrycker hög organisation mot övriga delar av hjärnan vilket också innebär att dess fokus behöver ligga på analytiskt värdefulla tankar där viss filtrering sker på vägen.

Funktionen i dessa delar av hjärnan kan vi dock allmänt se som att utifrån en situation och kunskap skapa information som uttrycker vad vi ska göra t.ex. promenera iväg och plocka äpplen att äta. Stora delar av resterande hjärna har istället till uppgift att göra informationsbehandling och mösterigenkänning på information som kommer in respektive uttrycka våra analytiska beslut till kroppen och synkronisera (t.ex. motoriska cortex).

Stört arbetsminne kommer förvisso delvis försämra denna förmåga men det rör endast situationen i ögonblicket där tidsfönstret är mindre därför att det fodrar i dessa fall att "arbetsminne" synkroniserar sig snabbare och mindre energieffektivt (till och med synligt i kroppsrörelser när något nytt sker). D.v.s. tystnad och längre tid kan krävas där dock andra störningar ofta associerade kan göra det associerat med svårighet (t.ex. om belöningsstyrd inlärning givit ett behov av mer intensiv social aktivitet).

2. Kulturella avstånd och rekursivt från arbetsminne till populationer

Vad vi istället kan se vara den unika mänskliga intelligensen är troligen inte just arbetsminne där jag är trygg i att även småfåglar har detta på ungefär samma kapacitet - dock ej nödvändigtvis innebärande att de kan räkna vilket dock människor utmärkt klarar även med stört arbetsminne - utan en organiserad av kommunikation och funktion som är energieffektiv för analytiska beslut.

Vi kan se vad detta motsvarar genom att titta på utvecklingen av barns hjärna. När de är mycket små saknar de analytisk förmåga där de dock börjar få mer utvecklade funktioner när de blir lite äldre. Vid cirka 11 - 12 år fungerar den ganska acceptabelt för att under tonåren (fram till kanske 17 år ungefär) ofta uppfattat att gå ner i botten men samtidigt är tonåringen i argumentation, förmåga att göra matematik m.m. överlägsna de yngre barnen d.v.s. det är impulskontrollen som är lägre därför att annan utveckling sker mer intensivt i denna del av hjärnan vilket troligt innebär att impulskontroll måste gå ner (vi kan spekulera att inlärningsfunktionen är mer generell och här helt enkelt utnyttjas för att uttrycka förändringar i struktur men från genetiska anlag).

Den strukturella skillnaden detta motsvarar är att lång kommunikation utvecklas där inte minst prefrontala cortex både explicit och implicit genom hierarkisk struktur blir mer effektivt - sett för överföring av information - ansluten till övriga delar av hjärnan.

I Metabolism i myrstackar visar organisationers energiförbrukning där organisation för myrstackar, andra djur, människans hjärna och organisationer för populationer (d.v.s. företag, länder o.s.v.) kortfattad jämfördes användes följande bild för att visa utvecklingen av hjärnan:

Bilden är från en färsk studie publicerad i PLoS Computational Biology: Functional Brain Networks Develop from a “Local to Distributed” Organization. Vad som gör studien viktigare än de flesta andra är att den med större kompetens i matematik, grafteori och visualisering uttryckt sambanden på ett sätt som är representativt för analytisk intelligens. I många andra studier av detta har det istället varit vanligt att man mätt något men inte riktigt klarat att uttrycka vad man ser.

Principen de såg uttryckte de som:

"In sum, over development, the organization of multiple functional networks shifts from a local anatomical emphasis in children to a more “distributed” architecture in young adults. We argue that this “local to distributed” developmental characterization has important implications for understanding the development of neural systems underlying cognition. Further, graph metrics (e.g., clustering coefficients and average path lengths) are similar in child and adult graphs, with both showing “small-world”-like properties, while community detection by modularity optimization reveals stable communities within the graphs that are clearly different between young children and young adults."

Här menar jag att sambanden ger att t.ex. arbetsminne är ett lokalt samhälle precis som andra delar av hjärnan associerade med kristallin intelligens (d.v.s. hantering av referens information) också kan ses som det.

Unik intelligens för människan är organisationen av dessa där de samarbetar på ett mer effektivt sätt där inte minst prefrontal cortex är viktig därför att den större storleken hos den gör det både möjligt att organisera sig mer effektivt med övriga delar och troligt minst lika viktigt organisera underfunktioner i prefrontala cortex bättre med varandra d.v.s. felkorrigering, resonemang om rummet och tid o.s.v. Exempelvis: förmåga att kombinera slutsatser från siffror med kartor och tid där vi kan gå tillbaka och tänka om när vi märker att det är fel o.s.v.

De viktigaste och största prestationer människan är dock ingenting vi naturligt associerar med att resonera om kartor och hur det sammankopplar med matematik m.m. Det är bra egenskaper att ha praktiska för inte minst jägare, militärer och utesäljare men det mest kraftfulla människan skapar är resultatet av vår ökade förmåga att organisera flera olika delar av hjärnan och dra avancerade slutsatser som bygger på analytiska samband vi ser, visualisering av världen, egenskaper vi resonerar med via motoriskt cortex (jämför med hur Einstein slutligen såg sambandet klart för relativitetsteorin genom att konkret koppla samman alla dessa delar och som resultat av överaktiviteten associerat med det rent av såg sig själv glida längs en krökt solstråle).

Här menar jag att de ökade avstånden har ett inneboende värde genom att representera fler perspektiv där varje perspektiv är specialiserat (jämför med hur ett företag eller en militärorganisation naturligt organiserar sig i specialistområden). Det värdet realiseras dock endast om vi klarar att organisera det med varandra där effektivare organisation innebär större värde.

3. Japan och USA hamnade i krig för att sedan göra varandra rika

Sett över populationer kan vi uttrycka detta enligt:

  • Två ytterst skilda populationer t.ex. Japan och USA betraktar världen från olika perspektiv.
  • Är samarbete inte effektivt leder det till i värsta fall paranoia och aggression vilket ju dödande ett enormt antal personer under Andra världskriget.
  • Organiserad kommunikation minskar riskerna varför FN ger viktiga värden för världen.
  • Storleken på FN gör organisationen svår att få energieffektiv men värdet det ger är ändå enormt (men den inkompetenta organisationen skapar en enorm) underprestation).
  • När USA och Japan börjar utbyta information med varandra efter Andra världskriget skapade det ett enormt värde i reda pengar och produktion för båda längderna och oerhört - närmast unikt - snabbt.

Skillnaden i perspektiv mellan USA och Japan - eller vilken annan population eller uttryck av individ eller kultur som helst - är vad jag kallar det kulturella avståndet. Det är potentiell energi som kan realiseras både till värde men tråkigt nog ofta leder till konflikt och krig.

Ett exempel när det leder till konflikt och krig är givetvis hur den muslimska fundamentalismen kom att isolera sig under lång tid möjligen mer intensivt med början efter Andra världskriget fram till idag. Isoleringen i sig ger dem paranoida föreställningar om omvärlden och korrektheten i egna slutsatser vilket i det kanske värsta exemplet realiserades i 11 september.

4. DHS uttrycker organisationer av amerikanska underrättelse- och säkerhetstjänster

Det är också först nu 2010 så vitt jag vet som att gedigna exakt uttryckbara samband (snarare än mer filosofiska resonemang på nivån management böcker och annat mer subjektivt inexakt) som så vitt jag vet först nu 2010 börjat beskrivas i matematiska samband i åtminstone fyra publicerade studier vilka bl.a. visade att när organisationen av information vi känner kommer in snabbare än vi hanterar skapar det endast problem. Snarare än att referera dom artiklarna vilka är minst sagt matematiskt beskrivna kan vi jämföra med 11 september.

Situationen för de amerikanska funktionerna underrättelse- och säkerhetshantering var vid denna tid att man hade flera delar som arbetade delvis parallellt med samma information där vissa funktioner kunde reagera på vissa händelser medan det var andra uppgift att göra det för andra saker.

I utredningarna efter 11 september av dessa funktioner visade det sig att sammantaget (det är en feltolkning att någon del hade kännedom om terrordådet) fanns information i hela organisationerna om hotet och att det var allvarligt. Bristen på organisation mellan entiteterna gjorde dock att ingen såg detta och därför skedde ingen korrekt bedömning av risk och därför heller ingen hantering av problemen.

Utredningarna ledde fram till den organisationer vi kallar DHS - Department of Homeland Security - där i princip alla federala funktioner som hanterar ett hot är samordnade (även parkvakter).


Övergripande organisation av DHS uttryckt på det sätt som är vanligt. Vad som dock lika mycket är organisation är kommunikationsvägar oavsett om dessa uttrycker hierarki eller annat. För att bedöma effektivitet är det lika viktigt att uttrycka dessa oavsett typ för att se var de kan förbättras.

Det är tvivelaktigt att det är en effektiv organisation (jämför med en svensk myndighet som gör många olika saker relativt ett litet hungrigt företag som gör en sak) därför att ju större en organisation är desto svårare blir effektiviteten av uttrycket att hantera vilket därför tar längre tid och få till bra där det behöver vara ett kontinuerligt arbete.

Däremot är det mycket troligt är den mycket bättre än hur det var innan därför att man såg problemet och började arbeta på att lösa det, och därför att de enskilda entiteterna innan ofta också var enormt stora.

5. Internets stora utmaning

Internet är kaotisk publicering av information. Det kommer sig av att vem som helst oavsett om man är organiserad med andra kan publicera. Detta är internets styrka och motsvarar hur människor alltid initialt fungerar i en ny situation t.ex. en workshop där ingen känner någon annan.

För att effektivisera värdet man kan få ut av vad man publicerar och skapar krävs dock organisation. Det gör det lättare för varje individ som skapar på nätet att dra nytta av vad andra skapar. Vidare möjliggör det för alla upplevelse- och kunskapskonsumenter att hitta vad de efterfrågar oavsett om det är forskningsstudier, filmklipp, musik, inlägg på bloggar, nyheter o.s.v.


En penrosetessellation ligger nära motsvarande perfekt organisation av möjlighet till kommunikation om vi ser ytan som 3D och kan röra oss mellan uttrycken och rekursivt spegla ytan vidare. Där viktig sammanställning och resonemang framåt gjorda av Dmitri Krioukov (ett riktigt kompetent arbete med praktiskt värde för många) nyligen diskuterades i En enkel "topologisk" modell för att uttrycka dynamik i nätverk där meddelanden passeras. Detta uttrycker dock inte kommunikationen i sig när människan inkluderas lika litet som ett effektivt telefonnät gör det: det ligger en kostnad i de rekursiva skiftena från ett fokus till och från ett större t.ex. för ett stort hopp från hjärna ut på nätet och därefter till en grupp och från den gruppen till en annan.

Givet att internet växer snabbt i storlek där det sker i stora stötar där vi nu står in för den största någonsin allt eftersom det enorma kinesiska och indiska folken får mer pengar och tillgång till nätet ökar kraven på effektivitet i organisation av internet.

Utvecklingen av nätet speglar också värdet av de organisationsformer som använts. Bara för ett fåtal år sedan kunde kataloger ha värde och seriösa rekommenderades ofta av allt från privat personer till universitet. Idag är de meningslösa för läsarna undantaget ett fåtal ytterst specialiserade områden.

Ungefär samtidigt som katalogerna började tappa värde (d.v.s. cirka 2000 för Sverige) kom sökmotorerna att dominera allt mer. Principen bakom värdet de ger kan vi ytterst förenklat se att de kan kombinera värdet för alla kataloger (även om det inte just är uttryckt i en katalog) som var för sig är värdelösa för läsarna därför att de är för små och inte har tillräcklig hastighet till en helhet där värde för läsarna finns.

Detta kommer inte på medellång sikt vara tillräckligt därför att uttrycken man kan följa via länkar är i sig inte särskilt energieffektiva: de tenderar alltid att vara korta lokaliserade funktioner (problemet här är att hastigheten för totala storleken som uttrycks är snabbare vilket gör att länkar sämre indikerar den mest effektiva informationen och det i sig gör att rate går ner lätt att se i tredje derivatan betraktat för vilket samhälle som helst). För mig tycks det också vara rekursivt där ev. långa kopplingar till skillnad från i hjärnan inte uttrycker analytisk kompetens tillräckligt ofta d.v.s. långa länkar sker onormalt ofta med bristande kompetens där det snarare uttrycker ett kort intresse som att använda det för en lokal argumentation utan bedömning eller därför att det tycks roligt.

Inom vissa områden finns undantag från det. Vi kan se att t.ex. i Sverige de största morgontidningarna (övriga har inte potentiellt värde som skiljer sig vad som helst) har viss potential om de hade uttryckt mätbar organisation (det gör de inte). Detta är dock tydligare om vi betraktar relevant stora tidningar som t.ex. The New York Times.

Det samma gäller vissa forskningsområden som naturligt är laterala och där bedömning av fakta sker. Vidare för specialiserade nättidningar som publicerar längre artiklar finns också denna möjlighet. Metabolism i myrstackar visar organisationers energiförbrukning är ett exempel på det och även sådana exempel är mer sällsynta i Sverige finns de inom just specialiserade områden också ibland uttryckt på nätet där IDG är ett exempel genom att de ibland också publicerar sina längre artiklar (hellre än att leta rätt på exempel finns en lista med exempel från de jag skrev åt dem här: Recenserade säkerhetsprodukter av Hans Husman på IDG.


Visualisering hur Nyfiken vital uttrycker organisering och lateralt värde för läsarna. Från: Nyfiken vital 2012 - Idé och Vision.

6. Framtiden: Utnyttja uttryckt intelligens för att artificiellt resonera om långa uttryck

Vidare är det möjligt att lång kommunikation kan skapas implicit genom vissa algoritmer som idag knappast är realiserade och ännu föga teoretiskt resonerade där man i princip utnyttjar rörelser i lokaliserad kommunikation för att skapa en artificiell analytisk intelligens som själv resonerar om möjlig långa uttryck av organisation d.v.s. lägger den tid personerna själva inte lägger på det.

Även om sådant är svårt är det relativt de projekt som pågår för att försöka skapa något motsvarande mänsklig intelligens mycket lättare (jag har faktiskt en skiss över ett teoretiskt koncept för det som bygger på vågrörelselära, informationsteori och grafteori men innan jag möjligen försöker slutföra det har jag mer grundläggande saker att slutföra vilka egentligen tydliggör en del principer från detta).

Det viktiga här är att man utnyttjar förändring i uttryckt kunskap för att skatta fram länkar som går över stort avstånd på ett kompetent sätt i områden där de enskilda samhällena inte länkar därför att de inte känner någon.

7. Att visualisera uttryck av organisation från information

Ett sätt att visa konceptet där olika former av information uttrycker organisationer mot varandra meningsfullt har vi i följande bild:

Även om artikeln Öppen access krävs för effektiv organisation av information jag skrev handlar om öppen access till journaler diskuteras just de principer vi tagit upp här men från ett renare mer begränsat perspektiv. Där det indikeras att vi fri access krävs för att möjliggöra analys av information för att möjliggöra organisation av den för att vi givet hur snabbt publicering av forskning växer i världen (tredje världen skapar i allt snabbare takt värde) krävs det för att detta ska kunna skapa ett lateralt värde där forskare inte bara sitter och upprepar vad andra redan gjort (det är redan idag vanligt).

8. Hur Google uttrycker organisation

Vi har redan i föregående stycke en utmärkt förklaring av hur Google kunde bli så populärt. Sökmotorn fångar upp uttryck av organisation mellan entiteter.

På det sätt som detta uttrycks d.v.s. länkar approximerade den tidiga algoritmen (som jag antar och hoppas är vad de utvecklar framåt) ett relativt bra uttryck mellan kort och lång kommunikation.

Det uttrycket speglar dock inte ensamt effektiv organisation men det var och är kanske fortfarande mycket bättre (jag har inte testat andra på länge men att Google t.ex. har Scholar, Translate m.m. indikerar att de åtminstone framåt i tiden kommer prestera bättre) än andra sökmotorer.

9. Facebook uttrycker också organisation

Facebook uttrycker också organisation av populationer men på ett annat sätt. Det uttrycker organisation av sociala kontakter och har också förmåga att uttrycka möten och diskussion mellan människor.

Tjänsten speglar ytterst konkret hur vi - särskilt kvinnor mer än män - rör sig i städer, möter människor, samlas för att samtala och vi har rent av på samma sätt utspridda butiker liksom säljare som ibland hoppar på oss för att besvära oss med mobiltelefoner som bedrägligt säljs till ocker priser med abonnemang upp till 20 gånger dyrare än det billigaste (beräknat inklusive vad en ny lika avancerad mobil kostar).

Emedan Google liknar de kortregistret vi förr hade på biblioteken, utsidorna på tidningar vi kan se i en tidningsbutik eller värdet en karta ger oss när vi vandrar i staden uttrycker Facebook möten.

För Facebook kan vi också se att de uttrycker rekursiv hierarkisk utbyggnad från forum. Forum är ofta specialiserade och lokala vilket samhällen i Facebook också kan vara. Facebook genom att samla dem ger dock också enklare möjlighet till lång kommunikation.

Därav är Google en viktig konkurrent till Facebook och Facebook är en viktig konkurrent till Google. Därför att även om perspektivet på effektiv organisation är olika är principen den samma och båda perspektiven är vad som det utmärkt går att bygga fritt utåt från.


Foto: Alastair Rae Licens: cc by-sa 2.0
En flock sångfåglar uttrycker en relativt effektiv organisation där denna är optimerad för kommunikation till och från rörelse (vad jag kallar locomotion inkluderade både information, organisation och rörelse) som reaktion på vad de upptäcker.

10. Lokalisering är vådligt: Anpassad sökning

Kortsiktigt är det alltid enkelt att uttrycka lokalisering och få värde bekräftat av människor. Över tiden sett genom hela människans historia och utan ett enda undantag har vi dock alltid rört oss mot att effektivt organisera lång analytiskt kommunikation därför att det uttrycker mycket större innovativt värde.

Skapar man som Google gör nu individuell sökning kan jag föreställa mig att det lär bli en ordentlig utmaning för att hindra att personer fastnar i lokaliserade mönster. De kommer nämligen aldrig uppleva att det är problemet utan endast bli lätt missnöjda där de oftare söker långa analytiska relationer på annat sätt för att sedan en dag blixtsnabbt växla till något annat.

Givet Googles erfarenhet och möjlighet att visualisera relationer föreställer jag mig dock att man är medveten om detta. En lösning är givetvis att blanda lokala relationer d.v.s. utifrån vad de oftare föredrar med information med längre avstånd med större tyngd som uttryckt av större populationer.

11. Twitter är Twitter och varken Google eller Facebook

Twitter ska inte blandas samman med Facebook. Hela konceptet att kalla båda för sociala nätverk är meningslöst därför att allt utbyte av information, relationer o.s.v. uttrycker organisation och de är varken mer eller mindre sociala nätverk än en tidning är med den enda skillnaden att du talar direkt (tydligare jämför med din e-post eller chatt: vad är egentligen skillnaden?)

Facebook som jag gissar är populärare hos kvinnor uttrycker relationer på ett sätt närmare vad jag i hjärnan vill se ligga närmare uttryck av relationer uttryckta via serotonin. Det är vad som är mer associerat med familj och vänner eller platser man besöker regelbundet (t.ex. en förening eller ett gym).

Twitter som jag gissar är populärare hos män (har sämre impulskontroll än kvinnor) och "säljare" på företag inriktade mot konsumenter (även om konkret värde för det bör vara mycket högre i Facebook där snarast kulturen attraherar dem) är ytterst belöningsstyrt och helt säkert medvetet:

  • Jag tvivlar på att länkarna på Twitter ger något med Google men de låter dem ändå vara sökmotorvänliga därför att folk är tränade på det.
  • Det är ytterst lätt att bygga ett stort antal meningslösa följeslagare och Twitter uttrycker rent av funktioner jag upplever är avsedda för att göra sådana tjänster lätta att använda.
  • Du får uppdateringar som visas visuellt på ett sätt som minskar läsbarhet men ger en känsla av att saker händer snabbt.
  • Strukturen på sajten är gjord för att uttrycka labyrinter och aktiverar därmed (se t.ex. Frossande lär var maten finns men gör det lättare att gå ner i vikt) belöningsstyrd inlärning.

Det innebär inte att detta skulle vara meningslöst ännu mindre vara vad som stör användarna. Tvärtom kan det för en balanserad person stödja aktiviteten i hjärnan på ett sätt som gör dem lite snabbare i tanken och intelligentare (mer dopamin).

På samma sätt kommer Twitter alltid uttrycka tigern mer än lejonflocken: Mer revolutionär och där individerna smyger sig mot byten oftare än i grupp när det kommer till att plocka frukter. På Facebook kommer folk bli "upprörda" via organiserade små föreningar som försöker attrahera folk medan Twitter kommer uttrycka spontan locomotion där många plötsligt protesterar om något.


Foto: Bjørn Christian Tørrissen Licens: CC by-sa 3.0