Här samlas synopsis, artiklar, fallstudier m.m. strukturerat rörande vad som samlats, sammanställts och skapas för min modell över riktad information (d.v.s. hur reklam, artiklar, insändare, blogginlägg m.m. påverkar läsaren och hur påverkan förs vidare) och finns publicerat. Sammanställningen är inte komplett avseende vad som finns publicerat men fylls på.
Begrepp för grupper av faktorer
Tala i tungor förklarat utifrån Hedonimeter och stereotyper
Förklarar och definierar stereotyp och visar utifrån diskussionen att "tala i tungor" bland frikyrkor hur områden rörande motoriskt cortex, arkeytper och också under stereotyper hur m.m. reinforced learning antas fungera i modellen.
Skillnaden mellan arketyp och stereotyp
Diskuterar arketyp och stereotyp i modellen där de båda begreppen ställs mot varandra. Även andra större områden med faktorer diskuteras inklusive motoriskt cortex och musik. Kompletteras i:
Specialiserade hjärnceller för navigation finns och uttrycks i konst och kultur
Studier, diskussioner rörande forskning, definierande underliggande faktorer m.m. finns på Hedonimeter i väntan på att ingår separerat i registret:
I någon mening är människan ingenting annat än språk. Vi realiseras för omvärlden i språk och vi förstår omvärlden i språk. Det handlar givetvis om text men vi har många fler språk där en del släktar från liv långt tillbaka i vår historia. En del sätt att prata tänker vi sällan alls på som de antikroppar och de signalsubstanser som passerar till barnet via modersmjölken eller hur barn kan födas med PTSD-liknande skador om deras mödrar torterades som konstaterat var fallet i Afrika både rörande det och jämförbart för svält. Vårt äldsta språk är vad som skapade förutsättningar för allt annat språk och är de proteiner som bär information om oss själva och fortfarande information om mycket som realiserats på evigheter, och som man nyligen såg även innehåller genetiskt information som vi fick när vi blandades in med homo neanderthalensis.
Fler huvudområden
Kreativitet kommer behandlas i en egen del därför att det är en ytterst unik och den kanske mest komplexa samtidigt mest värdefulla tillämpningen. Material som kommer användas inkluderas bland annat:
Kreativitet och inspiration
Övning för ökad kreativitet med mentala bilder skapade från M.C. Eschers konstverk
Särskilt här där mycket material och fallstudier finns publicerade men ej förts in och som kommer behandlas i egna delar gäller det musik, arbetsminne och perception (rörande den sidan separat diskuterat utanför vad som inkluderas meningsfullt i arketyper t.ex. smak, ljud m.m. allmänt rörande perception).
Ansiktsuttryck kan vi menar jag se som en del av en större grupp av språkliga komponenter vilket är komponent baserade utan någon egentligen övergripande musik. Även om olika däggdjur har individuella skillnader är likheter ganska stora och jag är egentligen inte säker på att primaterna är särskilt mycket mer utvecklade än t.ex. hundar även om vi förvissa kanske gör mer med just ansiktet medan dom mer använder använder svansen (även om de också använder ansiktet men för dom blir det givetvis mycket mer med tänderna i så fall eftersom deras ansikte är täkt av päls). Läs gärna också:
Hundar och katter kan lära sig förstå varandra
Fallstudier
De flesta publicerade fallstudier finns på Pryltrend:
Intressanta publicerade här är i huvudsak:
Business intelligence
Fallstudie: Ögonblickets alkemister
Den första rör statistikkällor, forskning m.m. intressant för IT-implementation om och när det blir aktuellt. Nummer två rör personer som uppfattas ha en särskild språkförmåga ofta märkbar redan i en exceptionell visuellförmåga men också i varje fall språkligt med en direkt ovanlig förståelse av hur det påverkar mottagaren.
Kort lista över områden att sammanfatta
Några områden som endast berörts kort men behöver sammanföras till sammanfattade artiklar i mellansteget inkluderar:
- Musik och språk hos zebrafink jämfört med människan.
- Kreativitet och organisationer. Ett koncept för att stimulera det riktat.
- Värdet kulturellt utbyte skapar och hur evolutionens mekanismer påverkar hur vi ser på världen.
- Det dolda.
- Upplevd brist på kontroll (BP).
- Trummade i jämn takt rörande motoriska tics och vad det motsvarar i påverkan av text samt jämförbara efectos especiales.
- Sköldmuren.
- Utbyggnad rörande ansiktsuttryck.
- Det språk vi har gemensamt (även om stora skillnader också finns) med andra däggdjur tämligen nära besläktade.
- Det alkemistiska epitetet.
- Locomotion allmänt och viktigare locomotion i grupp (t.ex. marscherande, intimt umgänge m.m.)
- Ev. något över övergripande också rörande navigation.
- Färger.
- Musik.
Zebrafinken är en av de mest använda modellerna för språk och inlärning därför att den och en del andra sångfåglar likar här människan och det är väldigt ovanligt (i princip är det vi dom och fladdermössen som har dessa egenskaper medan övriga i bästa fall klarar gester). Vi kan se musiken som vårt viktigaste känslospråk som har en gemensam struktur d.v.s. jämfört med ett ansiktsuttryck sträcker det sig över tiden och kan berätta något med varaktig sanning snarare än vara en ögonblicksskildring. Den här funktionen både hos dom och oss är mycket lik varandra och är t.ex. kritisk för kärlekssånger, svordomar (och annat känsloladdat som går att säga med ett ord eller är musikaliskt med rytm) o.s.v. De och andra sångfåglar som kan lära sig språk jämförbart har också stereotyp locomotion kopplad till språk precis som människan d.v.s. vi kan marschera i grupp (och jämförbart) utan att tänka medan vi gör det. Vi och dom delar också vissa förändringar i gener som har med detta att göra (se även länkar om zebrafinken längre ner).
De är i varje utvalda för att gå att sammanfatta med tydliga exempel från människans historia och illustrera olika övergripande delar av modellen. Inte alla av dem motsvarar dock en egen del. Namngivning i listan över huvudsakligen för att jag ska komma ihåg dem.
Material om fåglar och språket
Artiklar och forskning samlat om zebrafinken att använda när jag beskriver dess system för språk, inlärning och minne.
Recursive syntactic pattern learning by songbirds
Comparative genomic analysis of the zebra finch degradome provides new insights into evolution of proteases in birds and mammals
Birds Fight Alien Parasites: Darwin's Finches Develop Antibodies to Flies, Pox Virus
(Om vi vill kan vi betrakta immunförsvaret respektive virus som ett väldigt grundläggande sätt som kommunikation sker på men viktigare finns kopplingar mellan immunförsvaret och centrala nervsystemet som ganska troligt påverkar också språk. Att följa upp vad som är känt för zebrafinken är därför intressant.)
Birdsong's clockwork
Neuroscience: Cool songs
Zebra finch genome
Using temperature to analyse temporal dynamics in the songbird motor pathway
Precise auditory–vocal mirroring in neurons for learned vocal communication
FOXP2
(Gen där för vissa sångfåglar och människan ganska unika likheter finns. När man förde över våra förändringar till dom gav de också spännande reaktioner.)
Singing To Females Makes Male Birds' Brains Happy
Sångfåglarnas inlärning liknar människans
Zebra Finch
Parallel FoxP1 and FoxP2 Expression in Songbird and Human Brain Predicts Functional Interaction
WHAT SONGBIRDS, DANCING, AND KNOT-TYING CAN TELL US ABOUT WHY WE SPEAK.
Influence of colour-banding on the conspecific preferences of zebra finches
Songbirds Learn Their Songs During Sleep
Duvhökar till skillnad från sångfåglarna har emellertid inte denna typ av språk. De blir heller inte lika färgglada, sjunger kärlekssånger eller gör flera olika stereotypa utrop som zebrafinken och andra sångfåglar. För dem handlar det mest o matt skrika samma sak när de är hungriga som små. De sorterar in i den enormt dominerande grupp av varelser på jorden vars språk saknar en känslomässig helhet där en situation kan återberättas och har lämnat tecken och ansiktsuttryck som säger något om vad som just nu händer. Det är samma grupp vars ljud saknar mening för oss. Sångfåglarna kan vi dock lätt lära oss att härma och flera kan lära sig härma oss också och gör det ibland spontant.
Foto: Mailseth Licens: CC by 2.5 Duvhökar kan vi kanske se som duvornas drake. Tveklöst har de också sjungit många sånger om dem. De kan både fly från dem i grupp eller ibland träder en hjälte eller en grupp fram och jagar i väg dem eller andra otäcka fåglar. Sådant är dock väldigt farligt och fodrar massor av efectos especiales - specialeffekter - om den ska gå på det. Att klä sig färgglatt som både vi och sångfåglarna gör kan säkert hjälpa.
En till likhet mellan fåglarna och människan är att vi delar väldigt många virussjukdomar mellan oss. De största och mest vanliga virussjukdomar vi drabbas av "övervintrar" i olika fåglar. Det gäller bl.a. influensan. Dessa kan ibland transferera genetisk information mellan olika arter genom att virus kan ta upp information och de kan också fastna i en organism via olika mekanismer inkluderande att mindre delar plockas upp och sätts in i vårt anlag via samma mekanism som vi använder för att dublicera segment. Samma sak kan ske vid reproduktion. Faktiskt kan så mycket som kanske 40% - 60% av vårt DNA komma från retrovirus och virus.
Poesi jag började skriva om sångfåglar när jag först reflekterade över om de kanske inte bara var en bra nästan unikt välfungerande modell för människans språk hittas på dikter av poesi av Hans Husman tillsammans med dikter om annat jag funderat på under arbetet med modellen.
Den del av vår hjärna som har hand om den känslomässiga betydelsen av hjältesånger, kärlekssånger, svordomar och känslans rytm i musiken är som starkast när poesi, musik och dans kombineras tillsammans. Vissa teman kan tyckas gå igen och en del är mer realistiska än andra medan vissa saker är svårt att inte tolka väldigt symbolistiskt. Ändå är draken som skepnad ytterst reell för människan. Det kan vara ärvda egenskaper från alla ord som vi kröp runt med fåglar och dinosaurier som jagade oss men det är ändå ett tema som hör hemma i våra mest känslosamma våldsamma historier och skiljer sig där från upplever jag mycket annat. I den här delen av hjärnan är språket inte bara känsla i helhet utan vissa komponenter i tolkning ärvs ner och kommer mer eller mindre färdiga när vi föds (t.ex. juvenila ansiktsuttryck för känsla bl.a. kommunicerade vi ögonuttryck och hur vi rör munnen).
Att en föreställning om en fara uppifrån eller krypande som drabbar äggen som ärvts tillsammans med denna del ska därför kanske heller inte uteslutas. Det beror väldigt mycket på varifrån arvsanlag kom för detta rörande vad det egentligen är men även om det kanske är mindre troligt än andra alternativ ska man heller inte bara utesluta att vi fick sången från sångfåglarna via genuttryck i bl.a. FOXP2 (kommer vara mer i så fall men just denna vet vi är viktig för språket och är här likheterna enorma mellan oss) överfört via virussjukdomar. Drakar kanske därför är duvhökar och andra rovfåglar?
Jag tror också att det är just denna del som är ansvarig för det känslomässiga språket vi uttrycker med våra kläder. Det är också något vi ytterst konkret delar med sångfåglarna och där vi båda skiljer oss från respektive närmaste släktingar.
En kul detalj är också att ögonblicket vi skilde ut oss från övriga primaters simpla språk i ögonblicket - visa tänder, kramas, klia o.s.v. - och började kunna uttrycka känslor i långa serier (musik), klä oss i färger o.s.v. i det språket började vi också gå på två ben och använda våra armar på ett helt annat sätt än tidigare.
Förutom oss och fåglarna vet jag inte om några andra djur går på två ben på motsvarande sätt.
För oss är det rent av naturligt att använda armarna för att transportera oss så länge de inte är ben (efter att denna del utvecklats och vi slutar krypa och börjar prata) t.ex. paddla med dem. Dessutom är det fullt naturligt för oss att vi inte kan simma under vatten särskilt lång tid och förståelsen av det är medfött men att vi inte skulle kunna flyga har inte varit lika lätt för oss att acceptera.
Rent strukturellt rörande tillgängliga delar och hur de fungerar är likheterna också enorma mellan sångfåglarna och människan för denna typ av språk. Den enda relevanta skillnaden är att deras funktion för att hantera detta är minimalt liten jämfört med vår. Vi kan skriva böcker och hjältesånger om drakar men de kan endast uttrycka enkla känslor i variationer.
Men givetvis lever man tillräckligt länge i skogsområden där man sitter och äter frukt hela dagarna smittas man förr eller senare med virus (eller kanske prion komponenter på dem) från fåglarna som ju också rör dessa och släpper tarv på dem. Ibland går genetik från dessa in i vår genetik bärande bitar från fåglarnas genetik och ibland är det egenskaper som har värde och överlever genom evolutionen.
Några till komiska eller intressanta sammanträffande rörande dom djur som har likheter (även om de exakta kombinationerna av aminosyror givetvis skiljer sig åt eftersom de delar i hjärnan rörande inlärning som detta påverkar också påverkas av andra delar vilket gör att samma kombination satt i ett annat djur mycket troligt antingen skulle resultera i att den tappar all motivation eller går fullständigt fokuserad på en enda sak och i båda fallen överlever inte det genuttrycket):
1. Sångfåglar, människor, fladdermöss, ekorrar och delfiner är några exempel på de få djur som har det speciella i FOXP2. Alla dessa hör - till och med för delfinen trots att den lever i havet - till djur som vi lever ovanligt nära med.
2. Samtliga av dom landlevande har en viss "förmåga" att flyga och alla (även delfinen gissar jag givet hur dom hoppar helt i onödan) har en förståelse av det 3D-rummet ovanför marken. Vi kan föreställa oss vad det innebär att glidflyga och vi förstår höjd.
När det gäller t.ex. hundar finns en märkbar skillnad. Även vältränade som ska gå på stegar är väldigt skeptiska till det från början. Min brors familjs hund när jag passat den - och det är en smart mycket lättlärd korsning mellan bordercollie och schäfer - inser inte att jag bor på andra våningen de två gånger den varit hos mig utan tror att man kan gå ut via dörrarna i trapphuset som går till gemensamma balkonger.
3. Ett välkänt lingvistiskt fenomen för hur en text blir mer inspirerande t.ex. för valtal och en av de topp 100 konstruktioner jag roat mig att sammanställa från forskning samt på annat sätt välkända är att uppåt känns positivt. Det gäller både i meningar, musik och rent fysiskt d.v.s. vi gillar när saker går uppåt.
Jämför här gärna med hur barn gillar att gunga, luftas upp och ner o.s.v. Ju mer de är i utvecklingen just av språket desto mer tid spenderar de också på sådant medan de när de kommer i tonåren helt har slutat med det.
4. En till intressant likhet mellan människor, fåglar och råttor är att vi regelmässigt året runt bor i enorma kolonier. För oss är det inte ett stort problem. Samtliga (så vitt jag vet men undantag finns kanske) av dom djur som bygger bon med förändringar är att vi inte har något emot att ha bon uppe i luften. Notera särskilt ekorrarna som både bor ganska lika och gärna äter både fågelungar och ägg vilket också gäller råttor.
5. En till kul likhet mellan särskilt sångfåglarna och människorna är rörande uppvaktning. förutom att vi båda dansar har vi följande likhet:
Love Ballad Leaves Women More Open to a Date
Singing To Females Makes Male Birds' Brains Happy
6. Personen som gjorde det här filmklippet beskrev det som Vocalizing Squirrel och det är kanske inte långt från sanningen. Ett annat sätt att uttrycka både detta och vår musik är att den är "sångfåglande":
7. Notera också rörande dans, musik och hur barn prioriterar spatial träning samtidigt som de utvecklar språket att dessa egenskaper kommer mycket tidigt i livet och att föreställningen om att barn t.ex. saknar tids- och rymduppfattning är felaktig:
Bebisar föds till att dansa och gillar musik
För oss liksom fåglarna är musik, dans, spatial uppfattning och språk nästan samma sak. Det här ger troligen inget "intelligent" innehåll i enskilda ord men önskan att uttrycka kontinuerlig "musik" inledde kanske utvecklingen av vårt språk därför att det gör att man kan fylla det med mer än 50 enskilda gester vilka egentligen är fullt tillräckliga för att lösa alla praktiska problem:
Språket, dansen, sången, o.s.v. - det kontinuerliga språket med känslor - och att vi började gå upprätt kom också snabbt. Det var heller inget litet steg därför att konceptet är helt annorlunda från vad vi har hos aporna. Medan allt för dem är enstaka komponenter har vi hos oss en helhet som kan fylla böcker.
Hur är det då med delfinerna sjunger dom? Kanske? För oss låter det i alla fall som de gör det. Om en annan primat eller en sällskapshund skulle uppfatta deras, vår eller fåglarnas ljud som sång håller jag däremot som direkt otroligt. För oss tycks den dock bara känsla och kanske också något relaterat till det spatiala rummet även om vi inte direkt förstår vad de säger. Det samma gäller när fåglarna sjunger.
Har jag rätt? Det är svårt att veta säkert men givet att fåglarna är mycket äldre än vi är det troligare att de var de tidigaste bärare av "mutationen" (eller virusinfektionen) och att den hos dom är uttryckt i ganska många olika kombinationer liksom i bitar i diverse virus. Virus är ju trots allt vad fåglarna kanske mer än andra djur är bärare av (kanske därför att de är evolutionär mycket äldre än alla andra djur som inte är triviala - de är vad dinosaurierna utvecklades till och sångfåglarnas språk behöver heller inte utvecklats hos dem utan vara genetisk information som var vilande och förekom redan innan fåglarna fanns).
Har jag "fel" - d.v.s. att det är mutationer eller virus-DNA ej relaterat till fåglarna - har det dock väldigt liten betydelse. Vår övergripande likhet här är så stor att sångfåglarna fungerar utmärkt som en djurmodell av musiken och allmänt en viktig del av språk. Faktiskt lutar jag åt att jag kanske också kommer kunna inkludera musiken mer än trivialiteter i min modell även om det är vad som är mycket mer krävande och tidsödande än språkliga komponenter mer relaterade till "intelligent språk" men visst idag såg jag en väg för det som rört sig precis utanför medvetandet säkert sex till åtta månader medan jag följt musiken i diverse fallstudier: t.ex. musik: forskning musik: enkel känslomodell, musik: med locomotion och musik: punkter från vad jag lyssnat på.
Videoklipp att använda relaterade till diskussion av musik
Att komplettera med eller leta rätt på:
- Fåglar som dansar.
- Några gulliga sångfåglar.
- Ljud från delfiner (har några exempel sparade åtminstone med "valmusik").
- Ev. kanske jag i en artikel faktiskt mappar över huvudelementen mellan fåglar, människor och ev. delfiner rörande denna del av språket men då är vi nära den stora magin och där ska man ha viss respekt.
Locomotion ska användas som exempel eftersom det var en av de första och viktigaste.
"PS.
Game, set and match. Done and ready. And thanks for some research some did helping me with a few things. Now I shall just write it and perhaps do a few implementations. Will take plenty time but in a way I got it all I think. Music of course was the hardest area. It is so different and special - well as it turned out it is really very different :-D
/Hans."
