Nordkorea är kris men kanske lite möjlighet också

2013-02-19

Det är svårt att komma ifrån att Nordkorea likt mycket annan destruktion påminner oss om den här miljökampanjen som Sverige investerade pengar på när jag var ung. Kris och möjlighet eller hur man kreativt klarat att tolka något tecken jag inte tidigare klarade hittade i Olov Beril Anderson's, Kinesisk-svensk ordbok för nybörjarundervisningen, 1956 - 1960, som jag är tämligen säker på var den största till svenska längre än när den kampanjen var aktuell. I vansinnets intensitet finns kris och möjlighet, och reducerad sannolikhet för att vi står kvar på befintligt tillstånd.


"North Korea has threatened South Korea with 'final destruction' during a debate at the UN Conference on Disarmament , saying it could take "second and third steps" after a nuclear test last week."

Från: North Korea threatens to follow up nuclear test and 'destroy South Korea' | The Guardian

Räknar vi antalet osmakligt nog naturligt avlidande p.g.a. det nuvarande tillståndet ger det stort moraliskt utrymme för att nå en lösning. Jag tror att går man över gränsen en bit så rasar det samman norrut (infrastruktur är väl dock en frågeställning svårbedömd så här och överhuvudtaget för mig: drivmedel, kommunikation, ammunikation m.m. men det känns väl knappast otroligt att det ganska omgående mer blir marschera om något alls efter tidigt för de Nordkoreanska styrkorna och inte otroligt faller det samman ganska direkt). Och på det jfr risken för smutsiga scud-missiler med om inte kärnvapen radioaktivt gift nog i damm och partiklar, ner i ett av världens mest tätbefolkade områden.


Kan passa i kategori: Avsaknad av rättssystem och rättssäkerhet (1) då Nordkorea här nog kan tänkas höra samman en del med gigantiska Kina en bit norrut.

Chunkie: Enkel och ganska snabb chunk parser

Jag upplever det baffling att inte en mängd natural language parsers i Perl finns. Under de parser-funktioner jag sätter för att ta ut vissa former av relationer har jag en utmärkt fungerande POS (se LPost: Perl version of Brill's Part-of-Speech Tagger av Jimmy Lin, University of Maryland), och hade önskat parallellt den eg. vilket parser-koncept av de mer välkända (men med prioritet på prestanda). I brist på det har jag i princip kodat en liten chunk-parser men vill just mycket hellre oavsett om den får ligga kvar som mellan-steg (ex. hantera integration Verbnet, Framenet, common sense m.m. i ett litet eget-lager) ha något riktat under vars underhåll och utveckling inte är ett problem man själv äger eller kodar fast i sig.


Denna chunk-parser - ej skriven i Perl - tycks vara en kandidat åtminstone i prestandan och åtminstone tillräckligt funktionell när man intelligens ovanför (räcker mycket möjligt längre än så beroende på arbete man lägger på dess data-filer: men de inkluderade för engelskan räcker utmärkt för min användning här och antagligen det mesta):


  • Chunkie | heartofgold.dfki.de
  • (Osäker på vad heartofgold.dfki.de är men har åtminstone ytlig likhet med ganska många andra projekt olika organisationer i Tyskland är involverade i relaterat ontologier, språk, text mining, business intelligence, AI och besläktat ofta finansierat ganska hårt av EU förutom tyska "fonder".)

Fint chunk-platt som "vi" i det mesta praktiska hellre vill ha det i textanalysen:


Klicka för bilden förstorad.

En implementation av en Collin parser ("mer än" chunk parser dock) jag prövade för någon vecka sedan var löjligt långsam om man som här ska ha det till analysera mycket data kontinuerligt och endast som en liten del med mycket annat. Att som Chunkie vara ganska snabb betyder mycket.


Ett avslutande mini-skämt

När det gäller parser i natural language tenderar jag dessutom att lita på (positiva eller hur man vill se det) stereotyper. Låter namnet på författaren kinesiskt känns det bra för dom arbetar 10 - 14 h per dag och det är vad sådant här kräver. Är det tyskt (här tysk-domän) känns det också avslappnat trevligt: tyskar är ju noggranna och det är solid value i sådant här.


Ett par inlägg från längre tillbaka om stereotyper:



Vilket ligger närmare en grupp av dimensioner och relationer mer hemmahörande i sådana parsnings-frågor jag egentligen uteslutande skulle önska att koden behövde hantera. Men det är sällan det blir riktigt så och viss parsning i natural language blev nu fallet trots att jag hela vägen lovade mig själv att det inte skulle behövas (implementation längre tillbaka bl.a. av kommunikationskontroll har lämnat mig utan illusioner om den utmanande glädje sådan kodning sällan innebär annat som skryt referenser för att understryka en historik i mer manlig hard-core programming i C).

New York Times har känsla för det känsligt värdeskapande

Nu har jag inte läst rapporten refererad i men är det ett gediget arbete representerar det givetvis visst värde. Samtidigt kan man oftare i dom här sammanhangen sakna större medias inarbetade känsla för den information som intresserar "objekt", "normal läsargrupp" och "potentiella läsare". Här om vi tar:



, som exempel: Objektet Wen Jiabao med entiteter som upplever sig jämförbara, deras egna mer eller mindre återkommande läsare (total räckvidd är här minst sagt god jämfört med det mesta på engelska givet att de klarat att ta utrymme på The World Wide Web och så dom potentiella läsarna som givetvis inkluderar många av Kinas medborgare (lämpligt förstärkt och säkert en långsiktigt fin investering via cn.nytimes.com).


Det hela blir ju inte mindre lyckat trots all potentiell problematik kring risk relaterat läsar-uppgifter m.m. av att det tycks som att Kinas internet warfare trupp angriper The New York Times för att undersöka om någon uppgift lämnare finns. Det hela är dessutom en så fascinerande illustration av hur ovana de är att någon faktiskt läser allt de publicerar och sedan skriver något om det. För att inte tala om förmåga att förstå hur internationella tidningar baserade i demokratier fungerar och vad som är värde kort- och långsiktigt för dem. Givet att NYT nu verkar ha haft kontroll över angreppet större delen av tiden förvånar det mig egentligen att man inte gjort mer av det redaktionellt. Men det kanske kommer. Nyhetsvärde har de nog ganska bra känsla av även om jag oftare brukar läsa deras Science del.


En intressant fråga från ett svenskt perspektiv är ju också om leveransförmåga hos svenska entiteter är jämförbara? Och om inte om det är vad vi kan förvänta oss korrigeras över tiden genom struktur-affärer och centralisering till färre men mer gedigna entiteter. Här är jag också osäker på (har ingen vetskap alls korrektare) huruvida New York Times arbetare med textanalys-verktyg kompletterande eller om de låg närmare som jag vet att åtminstone flera av våra större svenska tidningar fortfarande arbetar via normalt uteslutande manuella kontroller av data. Informationen i sig fanns ju där så att säga även om den kanske för många andra setts som mer intressant om det inte var en entitet så högt upp och så flagrant uppenbart.


Jag dock överhuvudtaget se att svenska medier är svaga i rapporteringen runt Kina. Vi ska ju komma ihåg att förutom människorättsfrågor m.m. gäller ju att flera av våra största svenska exportföretag har sina största mest kritiska konkurrenter i Kina. Det finns ett mång-dimensionellt stort svenskt intresse jag är väldigt säker på att de flesta svenskar inte har en aning om och där media i särskilt morgon-pressen just ser att de har en viktig roll att agera informationskanal i det komprimerande rörande sådant. Nio veckor av internet warfare, rykten om mord, pågående industrispionage, korruption i mång-miljard belopp m.m. tycks gå rätt förbi Sverige.


Avslutande belöning: Lättsam komik med en skämtteckning

För att belöna läsare som läst så här långt för att uppmuntra till framtida återkommande läsande avslutar vi med ett lättsamt skämt och en skämtteckning.


Ett mer udda sätt kanske man alt. kan betrakta den här typen av störningar på kanalen är ju just som informationskanal där man själv kan styra noise lite. Kanske pröva att prata lite med angriparen via någon spännande textfil eller addera arbetsbelastning via sockpuppets. Mer komiskt illustration.


Fil: passwords.stock_market_consulting_work
- You better start with a bit of collective co-operation or I will make sure the next one who pokes around here will be sure you did plenty co-operation.

Sockpuppet skämtteckning del av pågående fallstudie: komiskt och ett elegant ex. på min visuella ambition reducerats "en del".


"Sockpuppet-konceptet mer till vänster (väldigt) fritt efter ett exempel i Childhood Language Disorders in Context (förövrigt inte ett dåligt komplement till andra typer av referensböcker relaterat språket i hjärnan) med barnets respons var inspirerat av en kommentar jag gjorde om det begränsade värdet av att använda tweets för att beräkna association mellan koncept i motsvarande "scen-scope" på discourse (där det är väldigt lätt i en hel del predikterat att vad du tar in data från i tweets är mindre relaterat den population du tror och mer kommer från sockpuppets som arbetar upp infrastruktur för att kunna driva trafik ex. relaterat filmer deras "ägare" tror kommer bli framgångsrika)."


"A sockpuppet is an online identity used for purposes of deception. The term—a reference to the manipulation of a simple hand puppet made from a sock—originally referred to a false identity assumed by a member of an internet community who spoke to, or about himself while pretending to be another person.[1] The term now includes other uses of misleading online identities, such as those created to praise, defend or support a third party or organization,[2] or to circumvent a suspension or ban from a website. A significant difference between the use of a pseudonym[3] and the creation of a sockpuppet is that the sockpuppet poses as an independent third-party unaffiliated with the puppeteer."

Sockpuppet (Internet) | Wikipedia

Varför djur krymper

Tänker man sunt kring hygien och har den allmänbildning som krävs för exotisk matlagning behöver man inte klicka på denna länk:



Innan vi tillagar vår isbjörnsunge från:



Vill vi fasta henne en period. Det minskar något risken för att drabbas av parasiter m.fl. problem. Risken finns kvar men det är en del av glädjen och upplevelsen av att äta exotiskt: Att kunna känna närhet till den gemensamma större naturen både vi och våra vänner djuren är del av. Livet och smaken såväl den osynliga natur vi kan få möta dagarna (eller kroniskt) efteråt. Industrisamhällets alienation med den levande maten är nog en orsak till förstörelsen av jorden och föraktet för att den ska vara räcka många generationer in i framtiden.


När vi fastat vår isbjörnsunge en vecka eller två har den krympt. Sälar, fisk m.m. aktuellt zoo eller isbjörnsmamma stoppat i honom har kommit ut som tarv. Det kan representera många kilo. Har man lagat till färska kräftor förstår man principer. Fasta i vatten några dagar och därefter koka (eller vad som nu är aktuellt).



Foto: Brocken Inaglory (licens)

Kinas slagkraft i internet warfare: Koncentrerad till single point of failure?

Återpublicerad från Hans Husman om Information Warfare: Kinas cyber warfare tropp identifierad i Shanghai.


Jag kan från bilden se en del arkitektoniska likheter med byggnader jag mötte under min värnplikt på F21. Kanske kan vi tänka oss (för att analysera vad vi nu kan från informationen i artikeln) spekulera att "ditt" kontors höjd över marken är en funktion av din militära status. När du nått så högt du kan på denna "avdelning" (brigad? tropp?) är du överst och kan se ut över omgivningarna så långt möjligt bara begränsat av smog och omgivningarnas kontorskomplex.


"An unassuming 12-storey building in a suburb of Shanghai has been identified as the possible headquarters of a global hacking operation allegedly run by the Chinese military.

According to Mandiant, an American computer security company, extensive evidence collated over three years points to a white tower block in Datong Road, in the Pudong district of the city."

Från: Chinese Military's 'Global Hacking HQ Found' | Sky.com

Utnyttjande Google Maps kan vi vända på perspektivet och titta på byggnaden från luften...



View Larger Map

Praktiskt om man får lust att titta förbi för att bjuda på lunch med någon medarbetare man ser gå ut kanske för en artikel åt någon lämplig tidning.


En reflektion byggd på föga fakta är att diverse delar både i och utanför det militära men fortfarande statligt har mutat åt sig lite slagkraft på internet såväl som land, hav och himmel (och sjöar?).


Oavsett det besöker jag Shanghai ska jag pröva att sätta mitt WLAN promiskuöst även om jag betvivlar att sådana numera mycket uppmärksammade problem är vad en enhet som denna skulle ha. WLAN är väl numera mest en future för desinformation och dylikt.


En tillhörande rapport:


Kina största nation när det gäller handel? Kommer DARPA ge oss svaret?

Rörande följande:



Resp. tidigare uppgifter om att Kina är störst är hur man normaliserat valutorna inte oviktigt. Och om man klarat att hålla sitt big-data sunt utan datafel som propagerat.


Jag noterade nyligen i nyheter men har inte läst rapporten att man värderat om Kinas handelsöverskott med ca 25%:


THE Organisation for Economic Cooperation and Development (OECD) and the World Trade Organisation (WTO) released intriguing results of their joint Trade in Value-Added Initiative last month.
The study analysed "the value added by a country in the production of any goods or service that is then exported".

[...]

That is the reason China's trade surplus with the United States was estimated to be 25 per cent lower than using the conventional exports-minus-imports measure, indicating "the high level of foreign-sourced content in Chinese exports".


Från: Trade talks take one small step | New Straits Times


Min erfarenhet av den sorts statistik sådana här rapporter och analyser bygger på är att man går uppåt från en mängd detaljer till sammanfattade slutsatser som blir görliga. På den vägen är dock risken för att datafel ska propagera väldigt stor (precis som att det motsatta också kan vara möjligt d.v.s. att datafel försvinner långa perioder av "slumpmässiga" orsaker för att sedan plötsligt få betydelse). Kan man för sin applikation acceptera en felmarginal på ca 25% har vi ju åtminstone ett exempel på att det inte ställer mindre krav än datat orkar.


Problematiken är absolut ingenting unikt för ekonomiska uppgifter utan jag har genom åren när jag importerat från olika organisationer, datarepresentationer för universitet, grupper m.m. kunnat konstatera dem i det mesta från ontologier, Wikipedia-extraktioner till ekonomisk statistik.


Ett exempel diskuterades i:



Särskilt intressant med Världsbanken som ex. vilket ej tas upp är att datat de sammanställt kommer från en mängd källor. Det illustrerar väl en sida av dessa problem. Datafelen kan vara i data som du har dålig kontroll över rörande hur en annan organisation arbetar med quality assurance. Ett test man praktiskt kan göra själv när det har betydelse är att leta rätt på tydliga fel (finns alltid att hitta i den här typen av data) och testa organisationen genom att rapportera det. Jfr. exempel som med Wipo och PRV:



Där jag inte såg några särskilda indikationer från WIPO på att de då hade färdiga rutiner för att hantera indikationer på datafel.


En del idéer rörande dom här frågorna från landet med världens största krigsmakt och (kanske) näst-största handelsnationen trots modigt importerande inte minst från Europa och Kina har vi ett ganska färskt Darpa-projekt:


"The XDATA program aims to meet challenges presented by this volume of data by developing computational techniques and software tools for processing and analyzing the vast amount of mission-oriented information for Defense activities. As part of this exploration, XDATA aims to address the need for scalable algorithms for processing and visualization of imperfect and incomplete data."

Från: XDATA | Darpa.mil

Ett mycket starkt paradigm i detta område när det är möjligt är att se datakvalitet och datarelevans som i vilken utsträckning det för ett praktiskt värde klarar att prediktera framtiden. Det gör att man slipper i big-data när det handlar om väldigt varierat data mycket problematiska beräkningar och kontroller, och antagligen inte oviktigt för en krigsmakt eller underrättelsetjänst klarar det att hantera att värdet i datat kan variera över tiden bl.a. styrt av förmågan att klara att ställa rätt frågor.


Egentligen ska jag inte skämta över Darpa eftersom jag tror att jag ligger bit (inte otydligt) före dem för saker jag har skäl att tro blir aktuellt att handla upp längre fram något besläktat med detta. Men eftersom fallstudie: humor pågår är det svårt att låta bli. Nedan har vi Darpa's pressbild illustrerande big data:



Kanske hur Darpa upplever och känner runt det big-data de möter idag på jobbet?


Nedan har vi en av projektets viktigaste målsättningar:


"DARPA's XDATA program was launched to create tools to assimilate and process mountains of data that come in disparate types and sizes, and then provide visualization tools to allow users to analyze trends and glean value from the data."

Från: EXTRACTING RELEVANCE FROM MOUNTAINS OF DATA | Darpa.mil

Vi inser varför de köper in kompetens över ett antal projekt från olika företag och organisationer (och antagligen egna myndigheter och funktioner). Jag menar jag ser som inte ens vad det är för sorts big-data de har i sin bild? Binära-siffror. Ett vanligt stolp-diagram skulle säga mer. En geografisk karta tror jag kan fungera bra både för soldater och skeppare.


Också på temat datakvalitet berör ju vår förmåga att bedöma och förstå vad det är för data vi egentligen extraherar från en källa. Just Google har jag egentligen aldrig praktiskt använt för NGRAM-frekvens eller association (förutom Google NGRAM), och oftare har jag tittat på specialiserade datakällor (och en del som test också Microsoft bredare). Diskuterat närmare slutet i:



Ovan vad är definitionen av ett koncept som sökord "konc ept" avseende antal dokument instanser. Och hur jämför det med ex. "konc"? Kan vi få fler träffar "konc ept"? Är det inte dokumenterat vad mätvärdet egentligen avser och användningen radikalt skiljer sig från vad det är avsett för blir det upp till oss att försöka bedöma.

NewScientist tillämpat som horoskop

Ren tur att jag inhandlade 9 februari 2013 av NewScientist efter att inte läst den på evigheter. Allt möjligt småintressant:


Musical brains smash sound perception limit. Inte fourier :-) Kanske ligger wavelets-närmare? Lättare att lägga en förändrings-dimension jfr tiden vid direkt sekventiella händelser. Diskuteras mer längre fram i NewScientist som horoskop. Jämför också gärna tron på "fourier i hjärnan" stark under många år med tron på neuronnäts-konceptet. Både fourier och neuronnät kan approximera vilken funktion som helst (alla om du har resurser för "storleken" som krävs) d.v.s. givet träningsdata och ett något så när vettig metodik kan du få ditt neuronnät att uttrycka en funktion d.v.s. det utdata du vill ha för visst indata. Vad det säger om hjärnans funktion om något tycks aldrig vara glasklart bland de troende.


I The robot inquistion tror jag vi har en av orsakerna till varför Wikipedia och The Economist tenderar att bibehålla förtroende. Vill jag - varande människa - få dig att tro att du sett något i en föregående situation där något har hänt med intensitet är det känt ganska lätt (problematiskt i ex- polisförhör). De falska minnena tenderar också att få förtroende och kvarstå. Görs det vidare med kunskap om fenomenet är det mer än problematiskt direkt anmärkningsvärt förvånande hur långt det kan gå. Gör något du sagts är en robot exakt samma sak saknas denna effekt. D.v.s. det är flockens språk och det förtroende vi lägger i språket som möjlighet att samarbeta tillsammans.


Wikipedia och The Economist bedöms närmare robot initialt och över tiden och därför ställs hårdare krav i varje markov-tillstånd i ögonblicket vilket också ställer krav tillbaka. Det blir på samma sätt inte möjligt med enklare krönikor som förvisso kan ha redaktionellt värde men inte bygger förtroende i publikationen. Krav på referenser mer än scientologiska-subkulturer krävs. Fenomenet har varit känt för mig sedan länge och det är tidigare besläktat dokumenterat i väldigt olika områden (något förvånande som jag såg nyligen också semantiken).



Shrink or sink diskuterar fenomenet att vissa arter tycks krympa. Fördelen med det för oss människor att vi fått en mycket behändig djurmodell av vårt språk i zebrafinken. Fenomenet tillsammans med att titta alldeles för länge i sträck på data från en simulering jag försökte addera mänskliga färdigheter ovanpå för att ta ut mer intressanta slutsatser där jag plötsligt fick en känsla av att evolutionen nog gick lite baklänges av och till. Så lätt att ta fel på riktning :-) Några anteckningar från det jag publicerde ganska långt senare.


I Elements of thoughts, Small world, big connections har vi om man tar fram mer exakta data för vad dom diskuteras motsvarande samband för hur hjärnan ansluts som människans koncept som uttryckt i Blue light ansluter till varandra i täthet när distans skattas via similarity från feature relations (vilket är besläktat till orsaken varför similarity när Blue lights körs i full storlek utan optimeringar blir brutalt dyr i tid. minnes och CPU-krävande: blir lite jämförbart med hur en människans fibrer når fyra gånger runt jorden - enligt artikeln).


Do get mad påminner oss om att rätt sätt att reagera på negativa stereotyper är just att bli arg.


Surf and Turf

Ibland när jag känner mig mindre självsäker - kanske en aning nedstämd - kan jag som vanligt i sådana tillstånd uppleva ett ansvar för händelser inte omedelbart relaterat mig själv. Att Sveriges potentiellt mycket värdefulla med modernare reaktorer "vapen-plutonium" i en i och för sig beundrandsvärd positiv förebild för Iran m.fl. resp. NASA's jakt efter "döda2 satelliter ev. möjliga att få liv i, resp. "tävlingarna" i att hacka och ta över drones DoD initierat 2012 (eller ev 2013) då det var med i den asymmetriska 2010 varven vi gjorde gaming (dock inte som ett vanligt dataspel utan mer avancerat och pågående mycket längre). Givet ej publicerat om alls ev- rörande referenad ebakåt något 2011 helt irrationellt.


Eller för att ta entitet som ev. tappade en dator vi roades med detta på resonemangs-meta är föregående stycket mycket möjligt desinformation för att dölja att vi snarare har image feed från funktionella satellitter (vilket verkligen inte är sant även om det möjliga värdet av att betrakta densitet av populationer för att uttrycka vissa trender också kommersiellt hör till vad jag diskuterat och för ett par år sedan gjorde några fallstudier relaterat bl.a. i Uppsala under en av dess populärkultur-dagar när staden fylls med folk kort noterat i Exceptionell lördag för Uppsala (2009-10-24). Apropå bilden med relaterad fallstudie resulterade i den ena sidan av ett av 12 mest grundläggande egendimensioner i Symbolmind (dock ej någon av de sju i särklass viktigast) med (gulligt, otäckt): The Power of Kawaii: Viewing Cute Images Promotes a Careful Behavior and Narrows Attentional Focus (2013) d.v.s. vi har reward-kopplingen och vad som därför på sikt bör närmare dom grundläggande dimensionerna.


Kinas luftföroreningar

Stor artikel om föroreningarna I Kina. Det finns faktiskt en till aspekt på dem jag aldrig berört eller sett någon annan ta upp som ansluter bra till en artikel jag läste i NewScientist för ett par år sedan. Rörande vad brukar kalla "horoskop-verkan" men tänkt mer intensivt än som normal processande av horoskop där deras artikel rörde hur sådana överintensiva tillstånd lever kvar i långsiktig inlärning efter de akut lämnats. Relevansen här är ju när vi kombinerar den vetskapen med vad känt rörande personer som flyttar i städer och möjliga men mindre säkerställda samband med just föroreningar. Jag gjorde lite fotograferande på det temat 2011 jag antagligen publicerade: rosa moln (partiklar d.v.s. föroreningar filtrerande och speglande ljuset), skärtecken / tecken i skön m.m. Kommer som så mycket annat ner till givet evidens i en tänkt objektiv värld hur långt tenderar du att tolka det som meningsfullt språk och vad när vi betraktar det för en population innebär det vid förändring? (ex. att vi flyttar till städer som under industraliseringen). Från vissa aspekter när det inte passerar ut i det psykotiska kanske något högre benägenhet att se referens upplevt meningsfullt stimulerar samhällsutveckling rörande innovationer, kreativitet m.m. (eller lika troligt har det ingen inverkan alls: finns som ingen vedertagen kunskap det går att spekulera från för populationer). Ev. återkommer jag till det. Kanske inte helt ointressant. Notera också längre fram NewScientist som horoskop.


Luftföroreningar och Kina har jag av och till diskuterat sedan cirka 2008 och innehåll kan nås initialt från följande och från dem varandra bakåt för den intresserad:



NewScientist som horoskop

Och som slutknorr återknyter vi till dom lösare reflektionerna innan kring horoskopens magi - att tolka meningsfullhet från språk genom att se dig själv och ditt eget tillstånd - kring horoskop och noterar metodiken här tillämpats:


  • Utan att detalj-läsa hela artiklarna.
  • Aktivt söka meningsfulla relationer till vad som är aktuellt för dig just nu.

För att:


  • Energieffektivt (utan upplevd ansträngning) påminnas om aspekter och delar av vad som övergripande aktuellt men kan ha hamnat bakom annat. Kanske noterar man något intressant.
  • Att stämma av delar man redan accepterat som tillräckligt bekräftade i publicerad forskning relativt praktiska algoritmer för att få indikationer om annat kanske bättre utan merarbete.

Och inte minst vilket föranledde övningar kanske påminnas om vad man aldrig annat än praktiskt klarade av att lösa. För mig att det tidigt i både konkret modell och implementation (snarare än abstrakt modell) visade sig så långt jag kan bedöma ogörligt för mig att realisera det abstrakta konceptet waving. Istället approximerar vi språket ungefär på nivå med språkens ord ((d.v.s. konvergerande färdiga punkter) tillsammans med feature relations också som symboler istället för den mer kontinuerliga värld vågrörelserna bär med sig.


Innan jag i allt praktiskt givit upp på att det för vem som helst utan stora cpu-grid:ar gick att ta waving närmare dess abstrakta koncept kom jag ju till slutsatsen att fourier knappast var den mer energieffektiva vägen. Och istället att jag lutade mycket åt wavelets efter att ha läst en artikel (ev. thesis) publicerad hos University College och London
Tråkigt nog sparade jag inte vilken artikel det var och även om jag av och till läst bland allt de publicerat relaterat wavelets har ingen uppenbar kandidat presenterat sig.


Sedan ska vi inte helt - men nästan - utesluta att det gjort ett litet tema-nummer för att vinna tillbaka mig som läsare. Av och till när några artiklar varit värdefulla referenser för mig över bloggar och sajter kring arbetet med modell har de trots begränsad webb-publicering för andra än prenumeranter åkt förbi övriga världen på alla aktuella sökord. Givet hur de gör sin webb-publicering tvivlar jag dock lätt i att de är särskilt engagerade i sökmotor-trafiken alls. Idéen med tema-nummer Hans är dock helt i linje med horoskopens-magi: du sätter just ditt tillstånd i centrum utan protesterande diskussioner. Metodikens värde om gjord hr är verklig men det är heller inte att värde utanför just att belysa ditt befintliga tillstånd är normalt sannolikt.

Turner ställer upp med pundet (£) som djurmodell för resten av världen

Vad det brittiska pundet som reducerats mest i värde senaste åren (och som väntat med det ännu utan värde där som i jämförbara I-länder) är pengar alla får gratis:



Oavsett hur dåligt ett sådant försök skulle gå kan säkert resten av världen lära massor. Vore verkligen ett spännande kunskapsbyggande projekt om UK ställde upp här.


Kommentar av mig från annat kontext

Tja kan väl knappast vara katastrof-riskabelt och säkert lärorikt om England experimenterar lite i real-life så att resten av världen kan lära något om hur mycket individen värderar sig själv mer eller mindre när pengar kommer cheap.


Jag vet mer om det än de flesta reflekterande över det redan när jag tog min grundlön upp till 36.5 kkr något år eller så efter universitet. Och har en modell för reward-uttrycket med koppling till valutan.


Och visst är det kraftigt verksamhetsstimulerande. Det får folk att göra mer bra om det konkret tolkas till värdering av dom själva (och det kommer lätt med just pengar). Men inflationsrisken är verklig oavsett om vi definierar den så snävt som pengarnas värde eller också inkluderar omställningskostnader för som några år senare hela branscher eller som här ev. ett helt land.


Fördelen med att inte göra det är att självorganiserade feedback-funktioner finns. Och som Mr T riktigt noterat är de inte så djävla enkla att styra hit eller dit, och faktiskt finns så vitt jag vet ingen seriös forskning som visat på någon metod havande just någon effekt, undantaget just att trycka pengar kraftigt tenderar att devalvera valuta. Ränta och annat. Någon procent hit eller dit har bara kortsiktig prediktion och görs det tätt försvinner den effekten också.


Kanske skulle dom pröva köpa utländska skuldebrev för att ta ner den egna valuta. D.v.s. skuldebrev i den andra valutan. Jätte-fint. Du köper en skuld på ex. 1 000 000 000 kr att betala senast om tio år. Och manipulerar i och med ex. kronan med 5% innebärande att du nu ska betala. Nå en gigantisk summa extra. Säger sig själv att det är bra för ekonomin. Saker går ju eg. bra så någon reorganisation är ju knappast att önska. Bättre att köpa lite tid.


Men Uk kan väl vara ett lagom stort test-fält.


Nå bäst görs det kanske lite elegantare genom att substanisera värderingen det skulle indikera. Av typlösning: alla barn som förbättrade sina skolskrivningar denna termin får 1000 £ Sterlin silver. Vi inser att inget framtida problem finns med hur dessa barn värderar sig själva jfr valutan kommer finnas relativt resten av England eller världen. Begriper sig på att begära silver när andra nöjer sig med en guldstjärna utan riktigt guld.


Sådant här gör dom bara för att prata ner sin valutakurs misstänker jag. Det sägs ju ha fungerat bra redan för UK så varför inte göra det lite mer. Har recensionen (som det nu sägs kallas utan sund jämförelse med tidigare recensioner och recension med positiv-tillväxt) inte lämnas på brutala valuta-reduktioner redan skär man bäst bort en 10% av landets investeringskapital utan att få något för detta. Bör helt säkert gå bra om nu inte re-organisationer fordrande investeringar krävs som inte papperspengar man fritt kan trycka räcker till jfr köpa en råvara, produkt eller kunskap från ett annat valutaområde.

Håva eller säcka isbjörn?

Mitt problem att som renlevnads människa hitta lämpliga belöningar utanför det extra gav ju Dagens nyheter spännande idéer till genom att påminna om kokkonstens glädje:



I grytan mer än bara kokbokens rubriker snart nog får vi hoppas.


Att tänka igenom det praktiska sparar inte bara energi och minskar riken för att en potentiellt trevlig middag blir obehaglig: här är dessutom en matlagnings- och hälsokritisk säkerhetsfråga.


Även om isbjörnsungar kan tyckas små och smaskigt möra är de helt säkert både tunga och ganska starkaa.


Att håva isbjörnsungen tror jag därför är fel taktik.


Jag funderar dock om en fungerande taktik med en zoo-uppfödd isbjörn kan vara att säcka den ungefär som när man tar sig några änder från Svandammen i Uppsala:


  • Stoppa lite bröd i en gedigen jute-säcka.
  • Öppna upp och visa på brödet.
  • Snöra samman säcken när man fått sig ett par tre (om några tycks gamla och träiga så har du ändå en fin till middagen).

Här ryms ju knappast mer än en men det är ju mycket kött nog och åldern går ju fint att bedöma på storleken.