Tyskland på väg mot globalt utrikespolitiskt värde. Men måste också våga: Göra

2012-08-05
Det är som jag skrev nyligen välkommet att Tyskland uttrycker en utrikespolitik i aktivitetsnivå mer passande deras storlek i antal medborgare och "ekonomisk-slagkraft".

Jag skrev också kanske lite svagt oartigt formulerat men nog så sant:

"Tyskar tenderar också ofta att tro att krig och konflikt alltid leder till orimliga övergrepp på människor och att det gör krig fel. Det är dock falskt och när så krävs måste vi slåss för att hindra övergrepp och mord. När Tyskland gör sig stor i världspolitiken är det bäst att de lär sig det."

Från: Pravda och Joschka Fischer i mörker söker ljuset Döda Imperier i förrädiskt dimma gömmer och i kylans månklara natt hör vi deras överdrifter resp. gnällig-feghet

Tyskland har oerhört svårt för konceptet att ingripa militärt för att hindra ex. övergrepp på ett folk. Ett färskt exempel är Syrien:

"German Defense Minister Thomas de Maiziere has reaffirmed his opposition to military intervention in Syria, saying diplomacy favors over military action.

'The failure of diplomacy must not automatically bring about the onset of the military,' the minister told told the Welt am Sonntag newspaper, AFP reported on Sunday."

Från: Germany renews opposition to military intervention in Syria


Några år bakåt när Tyskland förde sin utrikespolitik väldigt diskret kanske passande ett ännu i år inte alldeles avlägset Andra världskrig men många ännu levande. Nu är samma koncept mer märkbart när det blir ett argument andra länder och individer och organisationer bygger sin uppfattning från.

Exakta orsakerna till Tysklands bias är inte så trivialt att förstå som man kan tro. Möjligen ligger en vana från efterkrigstiden att generellt ta ut avstånd i utrikespolitik liksom att deras ekonomiska intressen utrikeshandel bygger tänkbart gynnas av det samma. Landets erfarenhet av Andra världskriget lär säkert också påverka och där ska de bäst betänka att innan Andra världskriget var den utrikespolitiska kulturen att ej ingripa mot övergrepp obefintlig.

Andra världskriget förändrade det och till det bättre. Brott mot mänskligheten är lika fel när den syriska diktaturen gör det mot fredliga demonstranter som när den tyska diktaturen med dess frontman Hitler gjorde det många miljöer fredliga innevånare.

Jag tror att ett sunt och logiskt utvecklingssteg vi kommer se hos Tyskland när de allt mer kommer tillrätta med sin historias inverkan på dem idag ett större engagemang för att hindra massmord olika diktaturer begår. Det är ännu inte där men ett utrikespolitiskt-ungdomligt pacifistiskt Tyskland är självklart att föredra framför ett krigiskt där balansen mellan de två poolerna tenderar att komma med åren för kulturer såväl som ungdomar.

I väntan på det tror jag nog ett seriöst pacifistiskt perspektiv där man erbjuder alternativ och möjligheter med realism och verklighet som utgångspunkt är när det genomförs av ett ekonomiskt och kulturellt ledande Tyskland ge världen stort värde. Att nå dit är vad kanske dröjer ett tag där det kräver vana av en aktiv utrikespolitik. Utrikespolitik för Tyskland under många år har ju inte handlat om att visa ledarskap utan i mest aktiva fall att peka på problem där de gamla segrarmakterna länge haft stort inflytande i Nato såväl som EU.

I exemplet med Syrien ser vi att de vill men de ser inte att utrikespolitik handlar om att göra därför att problemet är aldrig i det konstruktiva att entiteter gör något. Här indikerar de en väg de menar är möjlig de flesta andra betvivlar. Korrekt är att Tyskland tar ett initiativ och söker den politiska lösningen istället för att förvänta sig att andra ska göra det därför att dom menar att andra vägar inte är acceptabla.