Sydkinesiska havet: Sovjetunionen och Fiskerättigheterna utanför Gotland

2012-07-23
Den här lätt fascinerande och också lite komiska konflikt (det var ju inte allt för länge sedan ett kinesiskt "örlogsfartyg" - minsta tänkbara storlek - sprutade vatten på ett amerikanskt "forskningsfartyg" så att det behövde tuffa iväg tills USA skickade ner ett par fregatter om jag minns rätt) har kanske en del ytliga likheter med båt-bråken runt fiskerättigheterna mellan Sovjetunionen och Sverige långt tillbaka:


Jag minns inte mycket av fiskeri-bråken och ids inte läsa in mig. Men en liket eller om vi vill olikhet vi har är att dom diskussionerna åtminstone här och antar jag i diplomatiska liksom utländska medier bör ha inkluderat Gotland som symbol-mening varande svenskt. När det gäller bråket om Sydkinesiska havet är ju själva namnet vad som bär Kina i sig.

Man ska inte utesluta att sådant oavsett hur irrationellt det kan verka har betydelse. Vi ska minnas att dom enkla symbolerna alltid är viktig för människan när dom vill marschera i grupp i mer "skarpa" eller uppfattat konflikt-betonade situationer därför att de ökar diskriminerbarhet: vår förmåga att särskilja förenklat utan annan eftertanksam rationell analys den egna gruppen med den andra (Fishers linjära diskriminantfunktion är ett lika bra exempel som något). Nazityskland är ju ett av de mer kända övertydliga exemplen med alltid en mängd symboler repeterade till det extrema.

Här är det ju också just en lätt konfliktfylld situation. Nationalism är dessutom nationell och regional politik i Kina för att försöka flytta medborgarnas fokus till andra frågor än demokrati och åsiktsfrihet.

En reflektion är att även om Finland, Sverige och Norge kan antas vara lite olika "rika" är skillnaden troligen inte vad som besväras medborgarna eller där en "uppgradering" i "rikedom" är värd att ge upp rättssäkerhet, demokrati m.m. för. Sedan är jag egentligen inte ens säker på om det ens funnits något rationellt ekonomiskt värde styrande där symbolen Kina i namnet tillför fördel för Kina indirekt via där det inte förvånar mig om egentligen det senare tillsammans med diverse andra likartade frågor haft störst betydelse.

Men vem vet. Kanske finns det stora rikedomar i havet. Om det i så fall summerar till vad upprustningen av Kinas örlogsflotta kostar oavsett vem som slutligen realiserar huvuddelen av värdet vågar jag inte ens gissa. Sådant tenderar att kosta ordentligt och även om deras flotta idag är approximativt i magnitud Sverige (några småbåtar - ett litet antal fler men mycket sämre per båt) är mycket mer kvalitativt och i magnitud beställt och byggs. Det samma gäller för Indien (om jag minns rätt byggs en modern och stor flotta i samarbete med ryska leverantörer).

Där är vi ju själva tämligen mycket mer energi-rika än idag om vi vill givet energi i restprodukterna från kärnkraftverken vi ej tar tillvara och ej prospekterade uran-fyndigheter. Billig energi är som en devalvering i ökad konkurrenskraft utan att det kostar löntagare och företag utanför export-industri något utan som tvärtom i det mindre också får minskade kostnader.