Från Symbolism till datajournalism

2012-07-14
Jag hade fullständigt från början till slut missat symbolismen. Konstskolan kommer dock passa perfekt att köpa ett par böcker över för semestern. Säkert att det kommer ge intressanta exempel, kanske indikera applikationer på min informationsdefinitionen för stereotyper som ofta överraskar med var den fungerar när det handlar om tro på stereotypiskt inlärt snarare än bedömning av ögonblickets osäkerhet. Lite i triangelns mitt mellan Shannon, Fisher respektive distortion inom modern fMRI-analys kanske man kan säga.

Excellent konst på Google. Kreativt kontext relativt dag kunde inte vara bättre.


Mer Konst av Gustav Klimt på Googleartproject.com.

Bild-folket på Google hör till dom jag upplever bäst klarar att leverera vad jag tror ger jämnt värde över en väldigt varierad population i olika länder, åldrar o.s.v. Tekniskt duktiga men också en konstnärlig känsla som de klarar att inte låta gå till överdrift.

Lite som UNT's (märks i tidningen och inget jag någonsin märkt på deras webb) fotografer vilka ligger över UNT-medelvärdet tydligt i kvalitet (bra jämfört med andra större tidningar också). Googles illustratörer upplever jag också över Google-genomsnittet när det kommer till gränssnitt.

Kanske rent av att möjlig omräkning symboler pengar löpande bättre kan ses via symbolismen. Det vore tilltalande med ett för konst, arkitektur och det övriga visuella produktområdet. Men jag tror inte att ger mig på det eftersom jag har en del mer lovande och tidskrävande kandidater relaterade humanitärhjälp där kognitivt olika värderingssystem möts och spritt över entiteter från individer över organisationer och företag i olika storlekter till länder och upp till "heavy cross-country" groups som UN samtidigt som konst vad jag märkt när jag känt på det är oerhört svårt för detta:

  • Jag inledde tidigt flera fallstudier och försök i det med utgångspunkt listningar i lite äldre böcker av större katalog-struktur bl.a. över tysk-konst.
  • Tråkigt nog upplevde jag att datakällor för import med effektiv extraktion meta ännu kändes lite för spridd på nätet med få tillräckligt tidseffektiva relativa datamängden centrala källor.
  • Det stannar ju för konst inte där utan kopplingen media och bloggosfär o.s.v. blir tror jag också mer krävande för respons-skattningar kompenserande få trovärdiga konkreta värderingen av konstverken (d.v.s. öppna auktioner).
  • Mycket få trovärdiga mätpunkter av rena pengar är möjligt: öppna auktioner och möjligen försäkringsutbetalningar (men dessa publiceras vanligen inte).
  • Därför krävs kategorisering där man likt amerikanska bostadslån packar samman åtminstone 1000 konstverk till "ett" (helst ännu fler tror jag givet att många säljs en gång och hamnar på museum i evighet) som samlat ger en skattning där respektive del anses ha en acceptabel likhet med kategorins "mitt" och sedan via viktfunktioner donerar löpande dag för dag upp till den övergripande kategorin (ex. symbolism) vilka uppgifter och värden man beräknat från dagens konstaffärer.

Konst är med andra ord en datakälla för att föra över penning-approximationerna till symboler vi finner möjlig i det abstrakta och där väldigt elegant men jag upplever att konstens viktigaste värde för mig i det konkreta ligger i abstrakta kreativa idéer (förutom vanliga ontologi-relationer o.s.v. där jag troligen redan har det mesta fram till 2011).

Inget område inom konst jag tittat på känns dock så relevant för mig som symbolism. Det är obegripligt att jag aldrig tänkte på det. Förvisso har jag aldrig som vuxet intresserat mig för det men det är ändå underligt. Bästa värdet jag fått ut av Google-produkter det här året (förutom pengarna dom skickar mig).

Gustav Klimt berättar Guardian maj 2012 kom med på en lista över den konst såld för mest pengar. Guardian hör till en av få inom dagsmedia som systematiskt arbetar med strukturerad information redaktionellt inklusive att de publicerar data journalistiskt, uttrycker nyheter i ontologier, exporterar information riktat över personer, ämnesområden m.m. mycket exakt. Det är med andra ord på väg mot en modern nyhetsplattform för nätet användbar för automatiserad analys inom en mängd branscher, flexibel återpublicering mot en mängd olika produkter och tjänster oavsett kanal, läsare med mycket varierade intressen som ändå klarar att hitta vad som intresserar dem samtidigt som det ger redaktionen ett enormt värdefullt verktyg där just det enorma troligen börjar märkas om säg två år när datakällor, taggning till händelsedatabaser, korrelation mellan nyhetskällor (politiker m.m.), företag, platser o.s.v. nått mängd och datakvalitet där det börjar ge indikationer om var nyheterna finns, när dom ska skrivas här väldigt mycket klart oerhört snabbt genom att presentera all relevant information från en mängd databaser, gamla artiklar, ontologier o.s.v. Nu bedömer jag dom möjligheter från det jag menar går att göra och vad jag vet om Guardians lösning idag från vad man som läsare märker. Jag förutsätter att det är det yttersta lagret på en plattform lika mycket skapad för att stödja det redaktionella arbetet och det utanför datakällor, och strukturering, inkluderande korrelationssökning och besläktat (intelligence).

Varken Reuters eller Guardian är nödvändigtvis avgörande före andra seriösa lite större aktörer. Området är nytt för media och var man söker kompetens har mycket varit inom traditionellt kunnande inom systemutveckling bland universitet och konsultföretag. Emellertid är det andra branscher man oftare arbetat redan med den här typen av lösningar. Liksom allt kunnande handlar trots sökmotorer och länktips på Facebook om att kunna expertområden tillräckligt väl för att veta att kunskapen finns och hur jag hittar fram till den och när så att man något så när kan den lokala notationen för att filtrera de studier, moduler o.s.v. man kan ha nytta av.

Tack Google,
Hans Husman
I Sommarkonstens Uppsala