Vem lär vi upp och till vilket pris? Den säkerhetspolitiska dimensionen på forskning

2012-02-16
Jag börjar inlägget med en kommentar jag skriver nu sist. Medan jag skrev inlägget insåg jag att detta delvis består av en argumentation riktad mot mig själv för att reducera en obehags känsla jag haft rörande en kanske betydelsefull felbedömning jag tidigare gjort. Snarare än att helt editera bort detta lade jag där jag bedömde det nödvändigt till kommentarer inom []. Möjligen är också de generella risker jag på ena sidan av den större frågan valt att peka på relaterade emotionellt till detta snarare än konkret behov av förändrad amerikansk strategi rörande forskning. Jag lär väl för att känna att det ev. misstaget inte ska smyg-påverka mig liknande framöver vid tillfälle närmaste tiden ärligt ta och dokumentera det här. Det är verkligen inte särskilt konkret och kanske troligt med begränsad problematik [Argumenterar med mig själv igen och jag är egentligen även om det nog sällan skett på svenska lite för bra på "Warrior-argumentation".]. Inlägget torde dock även givet personliga svagheter som märkts ut vara urtråkigt för nästan alla läsare.

Med viss risk för att bli impopulär och för att reducera den risken ska sägas att jag inte ser rätt eller fel i den här frågan. Vilka positiva och negativa värden jag av och till reflekterar över beror oerhört mycket på mitt humör.

Jag tyckte det kunde vara intressant att beröra frågan just nu därför att jag kom att reflektera den negativa risk-dimensionen trots att jag egentligen i generellt humör mer troligt om alls reflekterat den positiva. Eventuellt pekar det på att jag börjar luta mot att värdera riskerna mer än möjligheterna i fria publicering av forskning (eller att jag börjar bli lite överkänslig).

Vi vet att forskning stimulerar innovation utanför entiteterna som genomför forskning. Hur mycket varierar oerhört beroende av område så långt jag har kunnat bedöma när jag tittat på ett mindre antal områden huvudsakligen 2010.

En förutsättning och dimension styrande hur mycket är vilka och hur många forskningen når. I vilka ligger att företag, organisationer m.fl. som kan dra nytta av forskningen behöver ha kunskap nog att bedöma och nyttja forskningen liksom att vilka informationen når behöver vara de som just har värde av den. Intensiteten och tyngden så att säga.

De som just söker och bedömer forskning behöver inte huvudsakligen vara just dessa aktörer. Vi kan se i en större grupp relaterade till att hitta värde i skapande av innovation utanför själva företagen som direkt drar nytta. Detta inkluderar statistik ex. för att bedöma potens i regioner, forskningsområden, länder m.m. och associationer mellan forskningsområden. Samma teknik kan användas för att skapa verksamhets- och affärssystem i företag eller rent av nationellt för stärka upp innovation (liksom intelligence relaterat till säkerhetspolitik).

En problematisk grupp är dock vad vi med ett bredare begrepp från ett nationellt perspektiv kan kalla fienden. Entiteter som skapar värde i form av tillväxt, nya företag o.s.v. kan vi på samma sätt kalla vänner. Vänner använder forskning för att från vårt perspektiv skapa positivt värde emedan fiender som får ut positivt värde är vad som påverkar säkerhetspolitisk bedömning.

Av och till har jag ju här försökt indikera verktyg, möjligheter m.m. mot svensk press. I området riktad information för att nå innovation söks då för det fallet åtgärder som stärker särskilt undersökande journalistik. Jag såg det med förändrat synsätt tror jag 2009 som viktigt där man bild var att det var viktigt att traditionella media överlevde stärkta och inte genom att inte se ny teknik och möjligheter ex. sociala media och Wikipedia skapar för världen. Ett behov av att stärka vänner relativt fienden.

Problemet uppstår när fienden är bättre på att ta till sig information. Jag ska inte alls säga att detta är fallet just i detta exempel i den mening att det nödvändigtvis påverkat relativ makt. Tvärt om tvivlar jag starkt på det att just det överhuvudtaget är aktuellt. Detta då jag bedömer givet där jag ser att internets teknologi och infrastruktur företag ligger praktiskt är tips i riktad information media av begränsat värde för fienden.

När det gäller analys utifrån min modell är situationen ev. lite annorlunda. Där har jag försökt filtrera och viktigare gäller att det mesta åtminstone här rörande modell är anteckningar vilket praktiskt lägger en kostnad i tid och resurser där tror jag föga värde för fiende finns att försöka nå fram utan det ger just en generell bild och tips vilket dock den typ av expertkunskap nödvändig för sådant kan få lika bra eller bättre från en lång rad andra resurser.

Vissa frågor rörande människans kognition jag har diskuterat allmänt och i kontext av modell har jag dock enstaka gånger blivit direkt störd av vissa uttalanden och förändrad strategi där similarity med bakomliggande princip liksom formuleringar där rätt eller fel (jag avstår från att ha en åsikt om detta annat än att notera att jag "akut" blev störd av upplevd similarity givet att jag saknar tillräcklig statistik för att ens reflektera över att försöka göra någon form av hypotesprövning) inte kan utesluta att bl.a. praktisk strategi för att hantera protester möjligen förändrades rörande en grupp av faktorer jag berörde i modell också särskilt tidigare en central-dimension (men tillfälligt ute ur nuvarande implementations version av orsaker relaterade till datakvalitet): Graceful cute. [Och regelbundna läsare vet att jag är störd över ev. felbedömning jag själv gjort när jag hamnar i dessa långa meningar där jag motiverar varför jag inte kan ha en åsikt och att man säkert inte vet för att komma ifrån en känsla av ansvar. Men samtidigt vad jag kan bedöma är så oerhört mycket en prioritets fråga och rörande detta avstod jag även om det nog implicit inverkat vad jag berört rörande erfarenhet och forskning från människans kognition.] Misstanken kom från information given under ett årsmöte i ett tal kommunistpartiet hade liksom (ev. också innan) och efterföljande praktisk strategi. Ett par (ärligare upp till tio) liknande saker har jag noterat där jag lika lite kan bedöma om hypotesen är rätt eller fel då jag saknar statistik som uppenbart kan användas för det (och kanske ärligare saknades resurser att samla den givet att även om jag inte vet hur och varifrån man skulle ta den brukar det om man tittar visa sig att görliga vägar finns).

Ett möjligt värde om så ev. varit fall kan tänkas vara att tydliggöra problematiken. Hans Husman om Media kan ju tyckas diskret att även lite tydligare reagera från utan övertydlig diskretion i det emedan den av samma anledning kanske just inte är det.

Vi kan ge exempel på ett i typ-risk (snarare än realiserad risk d.v.s. risker associerade med ovan realiserat här "bedömer" [Mer korrekt kan jag inte säkert bedöma det och ärligare var jag störd vid tillfället just refererat tidigare just i att jag upplevde att gruppen åtgärder antagligen faktiskt skulle fungera lite för bra kompletterande vad de tidigare använt och också för att försöka vara ärlig hade jag kanske utgått från att de överhuvudtaget inte skulle överväga denna grupp av åtgärder för att reagera på kravaller eller inse hur relaterade principer översatte till faktiska åtgärder] jag som ytterst begränsat medan de samma som generell grupp ligger extremt högt i risk) betydligt lägre men i långsiktig problematik större då det berör mycket mer av publicerad forskning kan vi se för ett uppenbart exempel i forskning som publiceras rörande algoritmer i informationsanalys. Nästan alltid är ev. värde sådana studier kan indikera helt jämförbart med ungefär allt känt sedan mitten av 1900-talet rörande storskaliga implementationer ex. The Chinese Internet Wall.

Samtidigt gäller att just den enorma mängden data gör att optimering blir viktigt. Och det händer att jag träffar på studier jag kan uppleva att jag egentligen helst inte sett publicerade.

Väljer vi för det sista att ta ett amerikanskt perspektiv på det (varande åtminstone för några fall forskning finansierad av amerikanska entiteter gjord hos amerikanska entiteter) kan jag peka på följande:

  • Huvudsakligt kommersiellt värde av intresse för US kortsiktigt inkluderar ju företag som Google, Microsoft, IBM m.fl.
  • Generell stimulans på innovation rörande egentligen höggradigt specialiserad forskning i detta segment tror jag visst fler mycket tekniktunga mindre företag har nytta av men är kanske ändå begränsat?

Ett möjlig alternativ strategi att fundera över om den oftare bör användas är att finansiera forskning i samarbete med större företag och universitet (vanligt redan idag) men mer ofta avstå från att publicera utan låta företag som bidrar till forskningen ta större egen nytta av detta. En variant är att låta forskning finansieras via samarbetsgrupper av företag.

Jag tror att i nuläget är detta överhuvudtaget inte längre möjligt om federala pengar är del av finansieringen i vilket fall forskningen måste publiceras. Jag har för mig att reglerna för detta ändrades till detta 2011.

Samtidigt måste jag säga att jag själv regelbundet drar nytta av den forskning som publiceras. Jag tvivlar som generell princip på att någon människa är särskilt unikt utan att vi i beteende uppvisar återkommande mönster. Därmed måste detta också gälla många andra.

Vidare gäller ju också att ingen som helst seriös uppföljning av hur konkret något problem jag pekat på är har gjorts. Det är väldigt lätt att fall för att bara se risker och ännu lättare att inte klara att väga potentiella risker mot faktiskt värde.

Också rörande det sista gäller ju att man i det måste våga vara ärlig mot sig själv. Det är nog tror jag lätt slitsamt över tiden att vara medveten om att ofta har två grupper av läsare där man verkligen ogillar den ena. Rörande det gäller nog på lite sikt att det är möjligt att riktad information (rörande ex. den lilla bi-publicering här på bloggen mot svenska media där egentligen rörande långsiktig infrastruktur och funktioner litet konkret värde synts adderande till att stärka säkerhetsläget för dom frågor relaterade till beslutet om viss prioritering) och kanske också att jag på lite sikt bör gå in i något större där man inte märks särskilt. Frågan rörde väldigt lite vid mig fram till mitten till början fjärde kvartalet 2011.

Samtidigt känner jag att vi nog åtminstone behöver fundera på om frågan kanske rörande vissa områden måste adresseras i form av förändrad policy. Men jag vet endast att jag inte har en åsikt om vad som är rätt eller fel där betydligt mer analys än jag har möjlighet till att göra krävs för att seriöst våga påstå att man kan argumentera för värdet relativt risken. Få områden är lika svåra att teoretiskt ge sig på att reda ut hur värden skapas.