Den förändrade maktbalansen och att spela för att vinna

2011-05-01

I Time har vi en intressant Viewpoint av Joseph S. Nye Jr. - Power Shifts. As access to the information marketplace eases, nations are losing their ability to control it värd att kommentera.

Låt oss börja med följande citat som utgångspunkt:

"The key characteristic of this revolution is not just the speed of communications but also the enormous reduction in the cost of transmitting information, which has reduced the barriers to entry into the information marketplace."

Det kan tyckas petigt men det kommer framgå att detta är viktigt att peka på att ett samband föreligger. Vi nöjer oss här med att uttrycka det enligt:

  • Ökad hastighet ökar din förmåga att givet en tillgång kommunicera snabbt ut för att påverka.
  • Denna förmåga översätter också den till tid. D.v.s. om du har flera goda skribenter går den att utnyttja men är det begränsat reducerats vad du kan göra oavsett tillgång till maskiner.
  • Reduktion i kostnad kan tyckas som att det ökar din förmåga i detta och visst att det stämmer.

Givet att vi ser ett samband här är frågan om en gemensam faktor finns. Låt oss se det som att det beror på modell där det i vissa situationer inte är fel att se det som ovan men när man drar den typ av långtgående slutsatser som i Time vore det tilltalande om de försökt penetrera det djupare därför att det direkt påverkar deras slutsats.

Låt oss här ge ett förenklat resonemang om en gemensam faktor:

  • Den ekonomiska tillgång en organisation och grupp har tillgång speglar den hastighet de får in pengar relativt den hastighet pengarna går ut.
  • Denna kan vi se som spegla organisationens abstrakta värde och översätta till pengarnas abstrakta värde.
  • Vi kan se att vissa organisationer avviker från detta där de kan ha ett globalt sätt över världen mycket lågt uppskattat värde men ändå få stora ekonomiska tillgångar ex. från enskilda rika privatpersoner (jämför med Al Qaeda).
  • De problem sådana organisationer representerade var lika verkligt före internet.
  • Vi kan också notera att både finansiärer respektive soldater i det större antalet är associerat till diktaturer. Förvisso tenderar de att få stöd även från personer i demokratier men centrum ligger alltid i de hårt dragna konflikter diktaturer och avsaknad av frihet tenderar att skapa.
  • I sådana områden finns inte fri kommunikation och vad som sägs och tycks kan därför likriktas.

Förutom detta specialfall vi kan argumentera inte väsentligt förändras med de möjligheter internet skapar är det lätt att se att organisationers abstrakta värde som de uppfattas av folk i allmänhet översätter till deras räckvidd:

  • Ett exempel är Googles algoritmer. För den mer välkända publicerade påstått första (gissningsvis användes fler än den redan tidigt) bygger det på länkar.
  • Vi kan se att också andra ledtrådar till abstrakta värden uppfattat kan ha lika stort värde där jag ex. tittat på möjligheterna att skatta hur mycket tid personer är beredda att lägga t.ex. på Wikipedia-artiklar för att från det få en skattning av hur viktig en fråga är för en avgränsad grupp.

Därmed tenderar vi att få en fortsatt giltig översättning. Fungerar nu detta felfritt? Nej inte i varje tidpunkt.

När det inte fungerar vad är problemet? Problemet är inte hastighet eller kostnad utan dispergens i kunskap. Vissa grupper, personer eller organisationer kan ha större kunskap om hur man relativt hastighet, kostnad eller mer allmänt den egna abstrakta värderingen når ut. Om denna kunskap är tillgänglig är det en frågan om motivation och vetskap om detta och kommer för kritiska frågor snabbt tendera att jämna ut sig. Det har jag kunnat konstatera även för stora frågor.

Nyheter om Kina på Google.com har jag följt av och till även om jag inte hittade tillbaka till exakt det sökord eller kombination av sådana jag gjorde det vid. Där kunde man dock periodvis se en likriktning. Nu tittade jag på China news och vi kan se en god blandning med:

Visst att det kunde vara bättre balanserat men sådant speglar nu engagemanget i de specifika sökorden. Det är inte ens säkert att särskilt många ens söker på det.

Hade vi nu inte haft frihet för uttryck av information och folk samlat möjlighet att påverka det hade det varit det samma som att filtrera centralt åt folk. Det hade inte varit bättre därför att det finns ingen som samlat kan ha översikt över så många sökord det handlar om. Inte heller finns några rationella skäl till att tro att det är systematiskt problem.

Däremot om dispergens föreligger ex. att det kinesiska kommunistpartiet samlat styr över faktorer som påverkar medan de hindrar aktörer från att följa upp och anpassa sig mot vad medborgarna tycker uppstår ett problem potentiellt men inte säkert. Inte säkert därför att dom är en del av en större värld där det är möjligt att det går att få tillräckligt många indikationer för att kunna skatta ut från den övriga information hur medborgarna ser på det eller att inte ens det krävs därför att diktaturens medel är begränsade.

Vi kan jämföra med problemen i iPhone som nyligen uppmärksammades. Vi har aktörer - brittiska forskare - som menar att telefonen sparar känslig information. Apple om jag förstått nyheterna rätt nekar till det. Jag har inte själv försök avgöra korrekt men tenderar att lita på britterna i detta.

Här förelåg dispergens i kunskap. Mellan vilka förelåg dispergens? Följer vi nyhetsrapporteringen bakåt kommer man upptäcka som jag noterade 2010 att iPhone gillas i Beijing. Nu har iPhone kontrollerats. Problem har upptäckts. Dispergens råder inte längre.

Dispergens tenderar att gynna extremistorganisationer, diktaturer och dylikt därför att de är systematiskt mer benägna att söka efter det.

Artikeln för också ett resonemang om vad man kallar power diffusion d.v.s. att makt fördelas ut. Resonemanget är mycket tveksamt. En stat är sig en representation av medborgarna som optimalt är resultatet av fria val. I en demokrati förs diskussion och debatt som påverkar valresultatet. Det speglar åsikterna.

Power diffusion är därför inte ett relevant begrepp för resonemanget. Det förändrar inte nationens makt eller inflytande men kan däremot få demokratin att fungera bättre.

Vad som förändras är de problem som demokratier kan ha där dispergens föreligger och orsakar korruption, maktmissbruk, ineffektiva organisationer o.s.v. Det är inte ett problem och jag tvivlar starkt på att det uppfattas som ett problem bland de flesta politiker i demokratier.

Däremot för diktaturer kan det vara ett "problem". I någon mening här får man dock avvika något från principen och hellre kanske se det som att när dispergens föreligger som gynnar dem behöver det inte vara spontant fel att kompensera det genom att skapa en lika stark dispergens. Förändringen som kommit är att det nu är möjligt utifrån kunskap och högre effektivitet och en arena för fridiskussion som tidigare var svårare för fler att nå.

Det kan ha här också vara intressant att peka på något annat som togs upp i Time rörande världens handelsvaluta i You Are What You Owe Why power built on debt is no power at all. av Sebastian Mallaby. Det är en på alla sätt kompetent sammanfattning upplever jag där dock för den historiska jämförelsen med Egypten, Storbrittanien och USA en sak som en alternativ gemensam nämnare är värd att lägga till:

  • De globala handelsvalutor världen har haft har tenderat dessa perioder att representera nationer som haft en högre ekonomisk tillväxt än de flesta övriga länder som en stabil indikator.
  • Även för Egypten och många fler länder som aldrig varit detta kan vi se att de kortare perioderna av extrem tillväxt (i Egypten under Amerikanska inbördeskriget när bommulspriserna steg och Egypten byggde Sueskanalen och ett av världens största järnvägsnät för att inom kort efter kriget var över vara bankkrutt varefter Storbrittanien tog över infrastruktur och i praktiken störde landet tills Andra Världskriget var över).
  • Vi kan se det som att nationerna upplevs ha en större abstrakt värdering som drar till sig kunskap och möjligheter och som en konsekvens av det också ses som tryggare.
  • En skillnad skapas som är relativt stabil genom att det föreligger relativt den valuta du har och hastigheten på skillnaden i tillväxt ett insteg att gå över till den medan du tenderar att vinna på att ligga kvar i valutan.

På samma sätt här gäller dock att resonemanget blir problematiskt när dispergenser föreligger där den abstrakta värderingen inte korrekt kan uttryckas d.v.s. att Kina kan argumenteras styr import och export och har en onormal kontroll över valuta. Samtidigt är det svårt att trovärdigt påstå att deras tillväxt inte är mycket god.

Det finns egentligen en enda lösning på det problem som en så stor nation givet stora förutsättningar i vad man uttrycker potentiellt representerar. Och det är demokrati och fria uttryck för åsikter. Jag har funderat en del på det genom åren och jag ser ingen annan väg som ens på medel-lång-sikt är möjlig.

Jag tror också det är dags att börja se över vårt handhavande med Kina. Ex. ser jag inget värde i att betala räntor eller avbetalningar på lån så länge de bryter mot mänskliga rättigheter. Jag inser att just nu kommer det synsättet inte få genomslag givet att flera aktörer ännu lånar. Men det kommer förändras och det är då en möjlighet givet att man också kan köpa upp vad de ev. klarar att sälja. Och det ska påpekas givet att skuldebreven är värdelösa för att få lösta till tillgångar eller ränta utbetalad till så länge problem med mänskliga rättigheter föreligger och varför inte också fria val tvivlar jag på att de klarar att sälja särskilt många av dem.

Det är en god målsättning på 3 - 5 års sikt om vi innan inte löst problemen i Kina på annat sätt. Vi kan se Hong Kong som en trojansk häst de själva krävde och åt upp med hull och hår. Deras girighet och önskan att kunna kontrollera och uttryck skydd mot demokratier i hur de kan påverka dem har skapat ett till lika potent medel för att stödja en positiv utveckling i Kina.

Resonemanget är sunt därför att de inte följer mänskliga rättigheter innebär att de manipulerar med mänsklighetens abstrakta värden. På samma sätt manipuleras annat godtyckligt utan att vi annat än med svårighet kan få dem att följa världens gemensamma regelverk.

Kommer detta synsätt att vinna? Ja om det krävs. Vilken effekt kommer det få? Det beror på hur stor abstrakt värdering av det egna värdet medborgarna fäster i att världen är skyldig dem enorma tillgångar. Det är min tro utan god uppföljning att det tillsammans med andra åtgärder kan representera en kraftig rörelse utlöst för att nå demokrati om det görs på rätt sätt d.v.s. att man uttrycker att det är för medborgarna utan en massa blåsa upp sig m.m. och visa sig viktig.