Mysteriet med min Microsoft-penna i silver stulen vid en gästföreläsning vid UU & Den hittade Ericsson pennkniven

2011-04-21

Här har vi allt: spänning, romans och det otäckt gäckande mysteriet berättat av en åldrad man som minns tillbaka på sin vilda ungdom. Förr brukade jag gästläsa på Uppsala Universitet på datasäkerhetskursen. Vid ett sådant tillfälle kanske 2004 råkade en penna jag fick eller köpte (jag köpte den helt säkert varande även om inte se det som viktigt vilket jag vid den tiden gjorde troligen ungefär på nivå med nu där det i resonemanget vi i mycket rör vid här kan se det som att det är ett värde man fäster till vad man gör mer än bara intäkterna där det inom vissa yrken och roller kanske mer värderas som en kultur traditionellt genom denna fördelning och dessutom varande för trög kring sådant - eller uppleva det som ett test jag vinner i - för att riktigt gå att korrumpera - när jag förstått försöket har det gått en vecka) när jag var över på en säkerhetskonferens till Microsoft i Kalifornien de hade någon vecka efter 11 september. Visst att den var i silver och så men det var verkligen inte hela världen.

Emellertid skulle jag nu många år senare behöva ha den tillbaka. Brottet (preskeberat formellt också tror jag) förlåter jag Det är ett viktigt abstrakt esoteriskt värde för att komplettera information och jag kan för det betala den i samma valuta (tänk omvänt med diskussionen om teckningar i känsla men med mycket färre antal: det ger prestige, väcker beundran, kvinnor kommer titta hängivet på dig och ogifta oavsett ålder börja fnittra och kanske, i godis butiken ser de dig därefter som potent reklam och ger dig sockergodis och kanske mandlar och en frukt). Det är ett himmelrike. Det kommer inte vara för evig då antalet teckningar blir få men det är en upplevelse få någonsin får chansen till.

Jag gjort ett antal mindre formella fallstudier och reflektioner runt varumärken i de områden som given statistik och välkända samband inte bra uttrycker. Pennan kunde här ha sina poänger för att minnas en del saker jag tror kanske kan vara intressant för det. Magnus tror jag hann hette som jag åkte över med också. Det är vackert och soligt där sedan plågades jag mycket svårt av abnorm trötthet den veckan eller hur lång tid det nu var.

Risken är nu att det inte går. Studenter vid den här tiden var ju så oerhört anti Microsoft så jag gjorde antagligen dumt i att skicka runt pennan för e-post inskrivandet samt just välja att tala om ett praktiskt perspektiv på Microsoft och säkerhet varande tyckte jag ett vettigt perspektiv till universitetets vid den tiden åtminstone entydiga Solaris miljö. Åtminstone vidden tiden var det verkligen inget problem att bygga säkra servermiljöer på Microsoft oavsett om det inkluderade egen utveckling eller inte. Men sedna visst att man lika lite där som i annat alltid kan lita på saker under. Microsoft var vid den tiden tror jag i många fall oerhört kostnadseffektivt givet att Linux vid den tiden var lite mer vågat ännu och heller inte tror jag stödde tillräcklig teknik för varerade miljöer (det antagligen i de flesta företag verksamhets- och affärssystem som var aktuella dom åren fortfarande att knyta samman äldre system). Så man ska inte utesluta att de kanske förstörde pennan under några rituella former.

Mer som letats fram från två eller tre år innan när jag fick tror jag det här verktyget vi inte förväntades laga några datorer med. Det fanns det ju personal för där den stora utmaningen var att komma ihåg att låsa kontoret så att de inte hade förstört datorn när man kom tillbaka. Jag trodde inte på folk kring det och han var ju så go-getting med en lista och alls. Men där försvann 400 e-post när han installerade på Outlook istället för Outlook Express där den första inte klarade att importera från den senare. När han gick efter att ha frösökt lösa det hela ett par immar med mycket ringa m.m. och anteckna o.s.v. installerade jag på Outlook Express igen och såg alltid till att låsa dörren när jag inte var i rummet. Nå vi vet ju alla att man kan spra grova pengar på att vara nog med en standardiserad miljö. Men om det nu gäller alla tvivlar jag på där nog användarens egen kompetens och särskilda behöv kan spela in också. De stod rent av en gång i samband med någon omorganisation av nätet och sneglade på testmiljöerna för produkten. Jag vet inte hur BT hade sätt på det med Windows istället för Solaris om det nu ens hade gått att installera upp efter ev. formatering.

I bilden ser dolken arrangerad med ett kretskort jag råkade elda upp idag efter att ha sätt in sladdarna fel. Det stod ett visst varumärke på nätdelen men jag har väl kanske haft ett flertal tror jag. God kinesisk kvalitet av den gamla stammen dock. Lamparna gick på och av utan att heller somm det nu indikerar att någon säkring eller dylikt fanns. Precis som man praktiskt vill ha det så att det givet lim på skruvarna o.s.v. inte bara är att kasta för en miss som kanske inte skadat något (här luktade det dock lite även om det nog bara är lite lim och plast men lika bra att kasta den).

Annars vill jag ha min penna tillbaka. Vi kan se det så här för att motivera i en svår-motiverad situation att direkt när jag nu börjat variera föremålet kommer minnen tillbaka mer exakta än de var då och jag ser redan att den nådde sista raden. Betrakta nu bilden nedan som jag tecknade:

Och makt i ordets mest potenta mening bör framgå. Blir du ritat lite av och till. Du kommer med internet verka löjlig. Och är det skämtteckningar går det inte för att inte verka ännu löjligare annat än att försöka skratta lite. Andra kommer uttrycka sig förstående men hånskratta bakom din rygg, kanske ta chansen att förföra din kvinna, jaga din boskap. När nya allt dråpligare teckningar kommer konstant tappar du till slut hela ditt människorvärde och allt annat som den förlorade prestigen medför.

Du kommer knappast märka början. Men en morgon tycker du dig märka att folk hånler lite när du går förbi. Då vet du att du börjat. och så en dag ser du någon som du tycker att du känner igen med en penna och ett paper. Där har du sätt mig kanske tecknande dig. Du kommer bli nervös och tappa ut vad du anske handlat. Om personen du tycker att du känner igen du skrattar och liksom lever upp medan hans penna rör sig snabbare vet du att du hade rätt.

Egentligen ska man ju ha någon belöning också. Men det känns ju som just den gruppen av moraliska frågeställningar lite problematiskt. Jag imponerades förövrigt av den specimen New Scientist har i ledaren för aktuellt nummer: Don't judge, treat Verkligt elegant exempel på den gruppen jag visst fanns men inte klarade att komma ihåg något exempel på och inte heller inte ett blad där jag hade skrivit upp ett fåtal. Här för radge och anabola steroider.

Den skar så elegant mellan populationens reella kostnad, en mätbar kostnad, den relativa makten också i funktionen för att inte riskera eller reducera avskräckande exempel, den åtminstone lätta fixering och ev. mer konkreta missbruk i värdepåverkan (osäker på om de aktuella läkemedel är exempel på det senare och kanske varierar det men är troligen resultatet av det första ganska ofta).

Jag har gjort några själv också i de mer esoteriska delarna. Emulering i turordningsspelet och jag menar där ligger ju alltid att man försöker komma åt via sannolikheter, regler och bedömningar vad vi kan se som i bästa fall en dålig isomorfisk kopia av formen de constraints miljön runt os, vår egenskap och erfarenhet liksom personligheter bygger tillsammans med övriga flock som påverkar och styr beslut tillsammans. Men jag behöver verkligen börja samla dessa uttryck seriöst nu också. Annan datastrukturering behöver dock bli stabilt klar först men det är värt att ha i bakhuvudet så att man börjar spara dom man hittar. Det blir verkligen mycket sämre när man sätter sig och söker systematiskt efter en grupp av relationer. Istället hittar man de bästa i vardagen där de just behöver vara bra för att nå över tröskeln för att man ska märka dem i ett annat kontext.

Det gäller ju redan i Försvunna Diamanten jag var road av många gånger som barn därför att det fanns en enkel vinst. När jag var barn spelade jag bara för att vinna kortsiktigt. Hela spelets mening var ju också passande för barnets (helt riktiga girighet därför att eftersom de växer snabbt och inte kan jaga snabbt behöver de alltid vid möjlighet prioritera sin egen energiförsöjning i evolutionär tid och kanske att det är mer styrande i detta än att det nödvändigtvis har något med den intensiva utveckling av hjärnan som sker eller ååda sidorna av det) att väga kostnaden för flyg och båt mot tiden landvägen tog under ett rovtåg över Afrika där det gällde att leta rätt på flest diamanter som låg gömda under små runda brickor. Hittade man den försvunna diamanten - större och vit och som jag minst det diskret märkt på den ena korta tunna sidan - behövde man ta sig till Kairo så fort som möjligt d.v.s. den som kom först dit vann och hade du hittat mer kunde du ju flyga m.m.

Som äldre kan jag se ett värde i att vinna istället genom att vinna och förlora elegantare än vad den regelbundna motståndare alla gånger klarar. Det är tror jag resultaten av den visdom som kommer med åldern. Jag brukar alltid om jag spelar ett strategispel komma ihåg något de gör bra och där kan ju också möjligheten finnas att i diskussion lära sig något från det. Men sedan ska inte förnekas att det roar mig av och till när din motspelare eller laget tappar behärskningen när de förlorar och inte klarar att bibehålla den korrekta artighet egentligen bättre passande till strategispel.

Pennan behöver jag dock. Så här tar vi det den hårda vägen passande nog i teckningen där vi ju just använder en penna. Om så krävs. Vi vet ju alla att humör är bättre för världen så man behöver ju inte alls ha något dåligt samvete för det.