Våldtäkt och misshandel motverkas via kunskap om fördomar

2010-06-14

I Varför pratar vi inte om männen? (Dagens Nyheters kulturbilaga söndag 13 juni 2010) ger Malin Ullgren värde i sin reflektion. Jag tror säkert att hon har rätt i att problem med kvinnomisshandel och våldtäkt har mindre med nationell eller religiös kultur att göra och mer är ett allmänt problem.

Däremot kan givetvis olika kulturer ha olika omfattande problem. Det säger oss något viktigt:

Att övergripande förändring av kultur rörande attityd och kunskap kan minska problemen även om det inte är en snabb förändring.

Även om jag inte försökt kontrollera detta tror jag också att Sverige åtminstone sett över hela 1900-talet har fått minskade problem. Det bör vara vad man kan bygga vidare på genom att fånga hela grenen av problemet utan att gå runt med ullstrumpor.

Att uppmärksamma problem så som media gjorde i exemplet med Bjästaskolan är en väg för det och nog så viktig. Lika viktigt kan vara information som minskar vanliga fördomar.

Två vanföreställningar om att kvinnan är begränsad

Vi vet t.ex. att ingen seriös forskning talar för att kvinnor har sämre förutsättningar att prestera inom matematik och nedsatt prestation om den uppstår snarast har att göra med negativa stereotyper orsakade av vanföreställningen (se t.ex. Kvinnor är lika bra i matematik).

JR Ewing

Förutom att den negativa stereotypen kan orsaka problem för kvinnor som i matematik presterar sämre p.g.a. den när den blir utlöst är det en vanföreställning som kanske allmänt motverkar jämlikhet. Fler vanföreställningar om att kvinnor (och tror jag män) naturligt är sämre på något där det är falskt kanske förutom direkta problem också för en stor population ökar antalet fall med våldtäkt och kvinnomisshandel.

En till liknande föreställning jag är tämligen säker på är en negativ stereotyp är att kvinnor allmänt har sämre förutsättningar att se och uttrycka konkreta lösningar. Läser jag t.ex. Dagens Nyheters kulturbilaga är allt hälsosamt reflektionsuppmuntrande frågor utan enkla svar oavsett om det är en kvinna eller man som skrivit artikeln. Snarast tror jag kvinnor just i DN är mer konkreta medan männen mer reflekterar över natur, musik m.m.

Inom områden där både kvinnor och män besvarar frågor på nätet utifrån expertis och vi rör oss där det är bättre accepterat med båda könen i yrkesrollen kan jag heller inte se någon relevant skillnad i hur lösningsbenägna respektive kön är.

Däremot kan man tänka sig - även om jag inte försökt följa det - att kvinnor p.g.a. den negativa stereotypen särskilt i situationer där män deltar är mindre lösningsbenägna vilket också bör uppmuntra mannen till att bli mer konkret.

Uppfattar män det som manligt att lösa problem åt kvinnor kommer det givetvis förstärka problemet ytterligare via en besläktad stereotyp. Vi har några verbala experiment jag gjorde med den stereotypen från januari 2010:

Att rädda en vacker kvinna i fara
Att rädda en kvinna i Expressen?

Föreställningen att kvinnor behöver räddas tror jag också säkert är besläktat med föreställningen att män löser problem medan kvinnor är mindre konkreta.

Viss sanning kan ligga i detta underliggande också då en av få upplever jag trovärdigt dokumenterade skillnader i kognition orsakad av möjlig biologisk skillnad mellan män och kvinnor pekar på att män i en akut fara kan reagera snabbare men mindre genomtänkt. Det är vad som i de flesta moderna situationer saknar värde där den kvinnliga egenskaper snarast ger möjlighet till bättre lösningar men kan ha skapat en genom historien övergripande vanföreställning som smittar av sig irrationellt till alla möjliga situationer.


Vi bär på ett enormt kulturellt arv från tidigare värre ojämnlikhet mellan könen. Det gör att i en mängd situationer när politik, forskning, upptäcktsresor m.m. refereras i historien är det män som gör saker. Vill man lyfta fram forskare som påverkat världen görs det t.ex. ofta med Isaac Newton eller Albert Einstein vilket likt ett rött äpple skapar motivation att bygga fördomar.

Konkreta systematiska skador

Båda de fördomar som togs upp som exempel orsakar sannolikt konkreta systematiska skadeverkningar. De ger tror jag färre kvinnor inom en lång rad arbeten och helt i onödan.


Alla amerikanska presidenter har varit män men att en kvinnlig vicepresident nu finns visar på en förändring. Sådant tar dock tid även efter att större förståelse finns av att både kvinnor och män klarar av samma arbete helt enkelt därför att det kan kännas ovant.

Mycket möjligt kan man också tänka sig att det försämrar kvinnors möjligheter att göra karriär inom många yrken. Både genom att de kan betraktas som sämre än vad de egentligen är och genom att den negativa stereotypen gör dem sämre.

Utlösande och bekräftande av stereotyper

I detta inser vi att det här liksom så mycket annat oavsett om det rör män och kvinnor eller kulturella grupper att vi ofta har ett samspel där båda grupperna förstärker negativa stereotyper d.v.s. rörande lösningsbenägenhet att det är resultatet av "idéer" (eller hur man praktiskt agerar p.g.a. stereotypen) hos både män och kvinnor. Samt att båda grupperna gärna skapar stereotyper både om sig själv och den andra gruppen, och det ökar ju mer infekterad och polariserad en fråga blir.

Det understryker vikten av att identifiera vad som faktiskt bygger på en konkret skillnad i hjärnan och vad som är orsakad av kultur och inlärning. Därför att genom att peka ut det senare motverkas vanföreställningen.

Lösningsrymden finns i konkret separation mellan kultur och biologiska förutsättningar

Lika viktigt är givetvis att separera i diskussion om vad som är kultur och vad som är konkreta skillnader i kognition orsakade av biologiska olikheter. Risken är annars att information och diskussion uppfattas som irrationell hos den andra gruppen medan den i den första leder till trosföreställningar av religiös karaktär.


För att lösa problemet krävs mer hårt arbete och färre trosföreställningar byggda på irrationella känslor.

Det blir lätt kontra-produktivt och skapar ofta infekterad polarisering vilket vi av och till ser i den här frågan. Vidare gör det att folk prioriterar övergripande mindre tid på att reflektera över vad vi faktiskt vet är vanföreställningar därför att hela området stängs av varande ofta fyllt irrationella påståenden och känns ointressant för den egna familjen även om det i det lilla bidrar till en kultur som övergripande skapar problem.

Se även detta senare inlägg:

Att lyfta fram kvinnliga förebilder

Där följande koncept diskuteras:

Kvinnliga förebilder inom vetenskap i Nyfiken vital